Slott eller koja – skattesänkningar är inte bra för skolan

Skolan är ett samhälle i miniatyr. När vi delar upp skolan i enheter uppstår skillnader. Dessa skillnader är idag ekonomiserade. Du får en skolpeng och skolpengen kommer från skatten. Sänks skatten – blir det mindre pengar över till skolan. Mindre pengar till skolan leder till större skillnader. Där några får mer och andra mindre medel. På sikt påverkar också de tilldelade medlen betygen, där några får bra och andra sämre betyg. I båda fallen ökar skillnaderna och gör dem alltmer tydliga. Skattesänkningar har lett till att skolan inte ger en enhetlig utbildning och att skolorna har fått olika förutsättningar. Dissektionen av skolan har gjort att den goda idéen om skolan förlorats. Med det flera generationer av barn som går i skolan.

I det goda samhället bryr sig människor om varandra. Det är en påminnelse. En påminnelse om att vi har ett ansvar för det som idag händer i skolan. Att föra budskapet vidare om att vi har ett ansvar för varandra. Oavsett skillnader. Vårt vardagsbehov är att få saker begripliga, meningsfulla och hanterbara. Det är inte något som vi föds med. Det är något som vi måste lära oss och bli påminda om. Skolan – oavsett vilken enhet det är – har ett uppdrag att lära oss människor att – vi måste lämna kvar lika mycket och lika bra till våra efterkommande. Det är skolans mest heliga och enhetliga uppdrag.

Praktiskt innebär det att alla skolor ska ges förutsättningar att bedriva en skola där alla ges möjligheter att bli ansvarsfulla medborgare. Att i detta fallet lära sig att man har olika värde som en följd av att en kommun har olika ekonomiska muskler är inte att lära eleverna något om hur vi bygger ett gott samhälle. För det är genom samarbete och tillit som vi åstadkommer en hållbar tillväxt.

I denna insikt uppstår också det politiska mandatet. Oavsett hur du än fungerar, kan du inte göra allt själv. Oavsett vilken människosyn du än har. Oavsett vilken skolenhet du än tillhör. Skolan kan förbättras genom samarbete. I detta ligger många problem och möjligheter till lösningar. På vägen en hel del fällor. Åtminstone för dem som vi kan avkräva ansvar. För om skolan av idag inte fungerar har de som kan avkrävas ansvar förlorat sin legitimitet.

Vi väljare har att ta ställning till hur skolan av idag fungerar. Det handlar om vår skola som helhet. I allra högsta grad hur du upplever att skolan fungerar. Inte bara medialt utan också rent praktiskt. Det handlar om vårt samhälle och dig. Dina barn, barnbarn, grannars barn och nyanlända barn.

Skolan har ett av de tuffaste uppdragen. Det uppdraget kan och får inte fortsätta att monteras ned.

Därför är mitt val självklart. Det blir inte en mandatperiod till med Alliansens företrädare. Jag väljer att stoppa nedmontering av välfärden!

 

 

Stoppa nedmonteringen av skolan genom skattsänkningar

 

 

(Tack Martin Moberg!) Peter Högberg och Alliansfritt Sverige och Calle Fridén och Ola Möller och Göran Johansson och Annarkia och Michaela Leo ochMartin Moberg 1 och MMO2 och Ann-Sofie WågströmArbetet 1Arbetet2Ab 1,Ab2SkånskanExpr 1Expr2DI 1DI2DI3HDSVT 1SVT2SvDSR Ekot,Sydöstran 1Sydöstran2DNFolkbladetÖstranGotlands folkbladNSD,ArbetarbladetAllehandaVärmlands folkblad,

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


En alliansfri energipolitik – tack!

Nuon-affären verkar vara en nysning. Vad affären visar är att regeringen inte klarat sin uppgift som ägare till Vattenfall. Att släta över eller skylla ifrån sig när det blåser är inte en strategi som är förenlig med en hållbar ekonomisk ansvarsfull strategi för Sverige. Vad värre är att sittande regering verkar leta efter ett slags mandat för att få accept för långt större förluster. 

Argumentationen kring att regeringen inte har ett ansvar är irrelevant. Regeringen har ett ansvar för att Vattenfall går med förlust. Det kommer att leda till ökade elpriser – även om det är en nysning i Vattenfalls balansräkning. Regeringen verkar vara medveten om att #nuon affären bara är en del av problematiken.  Anledningen är att Vattenfall har blivit en del av Europas energipolitik.  Som en del av Europa har nya affärsrisker uppstått.

De nya riskerna innebär att Vattenfall fått verklig konkurrens. I sig är det lite roligt – eftersom monopolets trygghet och skydd försvunnit. Istället är det konkurrensen villkor som gäller. Kanske har Vattenfall också förstått att Sverige inte är ett land där elpriset ständigt kan höjas. Åtminstone inte av de som styr och agerar. Det innebär att dåliga affärer måste få konsekvenser. Antingen iform av att Vattenfall förändrar sina positioner.

Frågan är då vilken energipolitik som i detta läge ska föras. Hur ägaren ska agera framöver och vilken roll regeringen har spelat? Att inte ta ansvar för eller ens inse sitt ansvar för den förda energipolitiken – det är rätt intressant. Det är som ett barn som blivit påkommen med händerna kakburken. Därför blir det inte svårt att förstå Peter Norman (M) förslag på att ta ett gemensamt ansvar.

Skottland kan komma att bli nästa affär. Visserligen har Vattenfall i sitt joint venture ”European Offshore Wind Deployment Center” ett stöd av sittande självstyre i Skottland. Här finns ett brinnande intresse för den gröna visionen. Däremot finns det flera orostecken. En sådan är det kraftiga motstånd som uppstått kring de 11 stora gigantiska vindkraftsturbinerna.  Det handlar inte bara om den långa tvisten med Donald Trump som sannolikt kommer att kosta pengar och vara över lång tid. Det handlar om att det sittande styret faktiskt riskerar att förlora sina mandat som en följd av det lokala motstånd som uppstått.

Det behövs en bättre ägarstyrning. Särskilt som vår regering frikänt sig från sitt ansvar.

För mig är det självklart. Visst ska vi ha  en alliansfri energipolitik.

Bloggat: Ola, Martin Moberg och så har vi den digra arbetslösheten du har så rätt det är inte bara energipolitiken Martin Moberg

(tack för länkarna Martin) Länstidningen Östersund och SvD och Dagbladet Alliansfritt Sverige och Göran Johansson och DNSvDExpressenDagens Industri 1DI 2SVTSR EkotVästerbottens folkblad

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Eurons påverkan på välfärden

På mindre än tio år har Euron orsakat en kris utan någon liknelse i historien. Björn Elmbrant har precis kommit ut med en ny bok som på ett utmärkt sätt förklarar vad som har hänt. I boken berättar han om sina möten med grekiska fackföreträdare, unga arbetslösa portugiser och demonstrerande spanjorer som tröttnat på nedskärningar och sparkrav.

Precis som våra ungdomar tröttnat på blanketthysterin och en byråkrati som blivit ett hinder för att ta ut A-kassa. Reglerna är så pass svåra att dagens ungdomar väljer bort A-kassan. Till detta kommer kravet på höjd pensionsålder samtidigt som vi ser hur människor i allt högre grad hamnar utanför systemet. De blir utförsäkrade.

Kanske kommer Grekland att gå i konkurs. För de pengar som IMF tagit emot från oss får Grekland betala dyrt. Får de dessutom inte igenom förändringar blir det inget godkännande, inga pengar – bara en klocka som tickar. Björn Elmbrants bok om Europas stålbad. Krisen som slukar välfärden och skakar euron är klokren. Det är en bra beskrivning av hur den ekonomiska krisen, bankernas, som faktiskt lett till ett kraftigt demokratiskt underskott såväl i Grekland, Irland, Spanien som Portugal. Och vem vet hur nära Holland och vi själva är där.

Elmbrandt, tar oss med på en rundtur och tittar lite närmare på Irland som för bara några år sedan fick beröm. Det konstiga är att det även gällde Spanien. För tillväxten ökade och arbetslösheten sjönk. Problemet uppstod med bankerna. Den irländska staten tog över och plötsligt hände det som inte fick hända. Statsskulden skenade och bostadspriserna rasade. Arbetslösheten ökade och Irland bad om nödlån och fick betala vad som skulle kunna betraktas som alltför höga räntor. Ringer det några klockor? Samma sak hände i USA…

Vad orsaken till dessa kriser är – varierar mellan länderna. Men Euron får problemen som finns i respektive land att i ett ögonblink föras vidare. Vi får bära konsekvenserna av en dålig konstruktion.

Nej, jag vill ha ett utökat nordiskt samarbete! Varför inte en gemensam nordisk valuta och centralbank?

Fram till dess får vi nog se allt fler som hamnar utanför systemet. Det är som Martin Moberg skriver, förfärligt och han fortsätter.

Lyckade reformer, inofficiella eller officiella, ger resultat. Detta är lycka för Alliansen:

Arbetskraftssverige fylls av strax under fem miljoner arbetare.Över en tredjedel av dessa saknar nu arbetslöshetsförsäkring. De är utan skydd om de förlorar arbetet.

”Människor vill ha trygghet, vi vill ha sysselsättning, och stora förändringar i arbetsrätten leder till betydande otrygghet”, sade Fredrik Reinfeldt i VA under 2010.

Det måste finnas ett annat sätt. Ett bättre sätt än att spara oss ur krisen. Ett mer demokratiskt sätt att genomföra reformer. Ett svenskare sätt. För den här modellen där företagen och bankerna (IMF, ECB, våra banker och andras banker) inte är med i samhällsbyggandet är inte en bra väg. Tack därför till alla företag som nu satsar på forskning och framtiden!

Bloggat: Martin Moberg ställer frågan om Akassan

Media: Smålandsposten, GP, Expr,SR, Sydsvenskan, AB, Sydsvenskan1, DI, Ny teknik

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

 


Om 75:or och depressionspolitik

Har precis läst ett antal bloggar som är fyllda av humor. Det är lite befriande – för det är som Annika Lanz säger på twitter – bara depressionspolitik. Eurokris, tillväxtkris, 75-kris, ungdomskris – och mediakris. Men åter till ålder.

Det är en myt att fler blir friskare och fler vill jobba. Susan Jacobys, samhällskritiker skriver i Never say die: The myth and marketing of the new old age (Pantheon books, 352 s) att de som är aktiva som äldre är de yngre. Dvs de runt 65-67.  De hoppar och skuttar tills de ramlar och upptäcker att åldrandet medför nedsatthet.

Kära fyrtiotalister och statsminister jag måste säga att hälsa på gamla dar är inte en livsstilsfråga eller för den delen en fråga om att jag kan påverka hur jag mår genom stavgång, konst och ytterligare utbildning för att därefter dö i lycklig i någons famn. Faktum är att Alzheimer hinner fatt de flesta.

Drygt 1,6 miljoner personer kommer att ha försvunnit från arbetsmarknaden före 2025. Det kommer att kräva något helt annat än att förlänga pensionsåldern. Utmaningen ligger inte i att ensidigt fokusera på antalet arbetade timmar. Eller få stopp på drickandet. Det handlar inte heller om att ensidigt peka på att människor som arbetar betalar in pengar till staten som sedan fördelar dem till människor som inte arbetar. Det är depressionspolitik som troligtvis inger en form av hopplöshet.

För de som närmar sig pension är risken inte att dö av ålder. Med största sannolikhet kommer de flesta att dö i alkoholskadade sjukdomar. Åtminstone om vi ska tro på den rapport som utredaren tagit del av.

Socialstyrelsen rapporterade förra veckan att alkoholmissbruket hos den äldre delen av befolkningen har ökat kraftigt under 2000-talet. Andelen personer i åldern 60 – 79 år som vårdas med en diagnos som kan relateras till hög alkoholkonsumtion har ökat kraftigt under perioden 2000 – 2010. Ökningen uppgår till 45 procent för både män och kvinnor. Dessutom dör allt fler äldre med en diagnos som kan relateras till alkohol. Ingemar Eriksson

Igår när vi hade årsmöte, sa en äldre herre, de är nog bra det där med bloggandet. Men om får många får tycka – ja då blir det svårt att bestämma. Han har en poäng i att världen inte ser ut som den brukade. Fler är utbildade och fler är snabba på att hämta hem information, analysera och tänka. Det är inte som förr. Det går inte att bestämma som förr. Det politiska landskapet har för alltid förändrats. Så när vi nu plötsligt är rörande överens om att vi vill ha en värdig ålderdom. Då är det allvar och förutsätter inte en massiv påtryckning.

Den stora utmaningen handlar om att försöka ordna ett arbetsliv som lyckas bygga broar mellan generationer. Där den offentliga sektor är föregångare. Vi måste också börja prata om villkoren och förutsättningarna. Här har företagen ett stort ansvar för morgondagens samhälle. Som skapar ett klimat där vi faktiskt tillåter människan att växa och tycka. Men framför allt handlar det om att ge kvinnor en rätt att på samma villkor som män tjäna sitt uppehälle. Här har regeringen en rejäl utmaning, eftersom den som ser ut att klara sig bäst i detta system är just mannen.

Media: SVD, DN, Expr, Expr2, Voltaire, DN, SVD1, Economics

Läs också: http://www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com/2012/02/pensionerings-effekter-pa.html

Bloggat (tack Martin) Martin Moberg om 75:or, Röda berget om ålder, Lena Sommestad om att nordisk modell är mer än individualism, Peter Högberg om en 75:a Reinfeldt?, Kristian Krassman om fördel Löfven, Kulturbloggen om att Björklund vill gå över ån efter vatten,Löntagarbloggen om ensamarbete i kriminalvården fortsatt vanligt, Göran Johansson om att prata om allvarliga saker istället för förbi varandra, Marta Axner skriver en utmärkt artikel om pensionsålder. Läs även Westerholm som gör en utmärkt analys. Högberg igen som ja…se bilderna.

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Obligatorisk A-kassa vägen till nya minimilöner

Varför är det viktigt för den borgerliga alliansen att införa en obligatorisk A-kassa? Det låter som ett bra politiskt läge – nu när alltfler blir arbetslösa. Kan orsaken vara att skapa ett system som förstör den svenska modellen? Eller är det faktiskt ett sätt att införa en acceptansnivå för minimilöner?

Det finns flera bra argument mot – du kan säkert hitta flera;

  • Det är effektivt – trots krångliga regler. Systemet har idag en liten administration i förhållande till antalet utbetalningar.
  • De fackliga organisationerna vet vad de talar om. De har en branschnärhet som ett överstatligt system inte kan få.
  • Handläggningstiderna är kortare om man jämför med myndigheter som har liknande uppgifter.
  • Arbetslöshetsförsäkringen har redan idag en allmän del – en grundförsäkring – och en kompletterande frivillig del som ska vara en inkomstförsäkring men inte är det. En obligatorisk försäkring som är lika undermålig som dagens försäkring skulle totalt urholka legitimiteten för försäkringen.
  • Ett avskaffande av dagens system med fackligt administrerade a-kassor skulle riskera att minska den fackliga organisationsgraden. Länder som har obligatoriska system har en märkbart lägre facklig organisationsgrad. Detta är inte ett isolerat fackligt intresse. Om man t.ex. föredrar en rationell och flexibel arbetsmarknad där villkoren i hög grad bestäms via kollektivavtalade parter och inte i stelbent lagstiftning, är alltså den nuvarande modellen att föredra.

Men kring denna diskussion om obligatorum finns ett hemlighetsmakeri. Det finns en slags ovilja att tala om innehållet. Precis som ACTA-lagen. Kan det vara på det sättet att förespråkarna av obligatorisk a-kassa vill att en arbetslös inte ska få en rimlig ersättning.  Om någon föreslår både ett obligatorium och kraftigt höjt tak i a-kassan. Det ska bli spännande att se vart diskussionen om A-kassan leder när Ylva Johansson ska debattera.

Media: LO-tidningen, Newsmill

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Är svaret reglering av politikers agerande och ägarnas kapital?

Just nu sitter jag och lyssnar på Charles Ferguson. Anledningen är Mannheimer&Tengbys program (1.39 in i programmet) som diskuterar dokumentären ”Inside job”. Filmen beskriver effekten av avregleringarna. Det som ledde fram till att bland annat Lehman Brothers konkurs den 15 september 2008. Ansvarig för det som kom att utspelas var vd Richard Fuld. En person som under flera år vägrat lyssna på varningar om bankens riskfyllda verksamhet, i form av högrisklån på fastigheter. Efter kraschen blev Richard Fuld, som under sin tid som vd tjänat miljardbelopp, en symbol för girigheten i New Yorks finanskvarter. Men det blev också ett slags uppvaknande om de problem som skulle kunna spilla över även på ett land som Sverige. Däremot kunde nog ingen förutse hur stora konsekvenserna skulle bli.

Fyra år senare lever vi fortfarande med krisen. Det gör inte de fem som var ansvariga för krisen. Åtminstone enligt dagens radioprogram och dokumentären. Charles Ferguson menar att en del av problemet är en reglering som är för svag i förhållande till vad som pågår. I det här fallet menar Ferguson att ett sådant problem är korruption av myndighetspersoner. Inte bara genom mutor utan också genom andra metoder (som tex aggressiv mobbning).

Vad är då svaret? Lyssna gärna på denna intervju (håll ut den är lite tråkig i början), men det Ferguson menar är att vi måste skapa en reglering som förändrar agerandet. Inte minst ägarnas som i slutändan styr företagets och arbetstagarnas värderingar.

Det här gör mig ännu mer säker på att politiken måste bli tydlig vad gäller vinster i välfärden. Det finns nämligen ingen valfrihet om du är utförsäkrad, sjuk, arbetslös eller för den delen har ett arbete med låg lön. Det är inte heller ditt fel, vilket Röda berget och flera skriver om idag. Istället är det faktisk dags att påbörja resan mot ett samhälle där etik och moral är en förutsättning. Kanske är det som flera skrivit dags att fundera över om det behövs. I det här fallet skulle vi kanske börja med att ha en etikmärkning (ungefär som svanmärkningen) av såväl politiker som företag.

När kommer moderaterna att redovisa sitt partibidrag?


LÄS gärna: MobergRöda berget, HögbergBöhlmarkWesterholm och Andersson

Media (tack peter): DNDN2DN3SvDSvD2SvD3ExpExp2AbAb2Ab3SVTÖstran,

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Vinster i välfärden tränger undan arbetstillfällen

Socialdemokratin ska inte vela i frågan om vinst. Som medlem i partiet kommer jag tillsammans med flera ta fram motioner för just detta ändamål. Här har det skrivit en mängd olika utredningar (Lärarnas NyheterAB) och det räcker faktiskt att se vad som hänt för att ta sig en rejäl funderare. Är det inte dags att erkänna att välfärden måste grundas på en humanistisk syn? Är det inte dags att erkänna att marknadsekonomin inte är det bästa sättet för kollektiva nyttigheter?

– Skolan ska inte vara en marknad, elevernas behov av en god utbildning inte bero på ett marknadstänkande. Friskolereformen skulle främja mångfald och ge utrymme för att starta skolor med en annan pedagogisk idé. Men nu ser vi en utveckling där vinstintressena ökar, där skolan mer blir en affärsidé än något som ger alla barn en bra utbildning. (sagt 2005 av dåvarande skolminister Ibrahim Baylan) 

Det finns fler anledningar. Idag kan vi se att att allt fler elever har sämre förmåga att hantera förändringar. Fler elever än någonsin går ut skolan utan fullgoda betyg. Det är effekterna av friskolornas intåg och utförsäljningen av skolor. En annan effekt är att vi får betala mer för en sämre utbildning. Skatten som skulle ha gått till fullvärdig utbildning går istället till vinster.

Företagen har mindre bemanning – oavsett om det är lärare eller personal på äldreboendet. Det betyder att eleverna inte får den vägledning som de behöver. Internet är nämligen inte den alltigenom bästa läraren. Precis som de äldre faktiskt behöver personal som ser till dem och inte minst har kunskap om de äldre.  Vi får en sämre kvalitet.

I dag diskuterar Eskilstuna Kuriren vinsten som fenomen i välfärden. Låt mig säga att jag vill inte vara en köpare i den offentliga sektorn. Det är ett helt felaktigt tänk. Vi är inte köpare eller målgrupper som ska vara smarta och kunniga. Det leder till segregation och ett samhälle där vi blir olika hanterade beroende på inkomst.

Skatt ska gå till vad vi anser ska vara verksamhet i välfärden. Punkt! Allt annat är stöld.

Skulle det som Eskilstuna kuriren skriver i dagens ledare ett företag ta ut fem procent i vinst, så motsvarar det ungefär jobbskatteavdraget. Det vi talar om då är hundratusentals nya arbetstillfällen inom den offentliga sektorn som gått till vinst.  Arbeten som våra ungdomar behöver. Arbeten som vi behöver för att bygga ett starkt samhälle. Inget annat.

Det är en fråga om att rusta Sverige. 

Skatt ska därför gå till välfärdens verksamhet. Den verksamhet som vi i vårt samhällskontrakt kommit fram till att vi vill betala för. Vi ska bygga ett samhälle som växer. Det gör det inte genom att vi skapar företag inom den offentliga sektorn. Snarare finns det en risk för att vi utarmar skattebasen. Nedanstående exempel visar bara ett flera exempel.

I tidningen Skolledaren rapporterades om att de tio största privata skolföretagen år 2007 hade sammanlagt 5,2 miljarder kronor i årsomsättning. Deras vinster uppgick till 330 miljoner kronor. Samtidigt hade problemen med vinstmodellen blivit alltmer uppenbara.”De största friskolorna i Sverige gör stora ekonomiska vinster. Samtidigt tvingas många kommunala skolor till åtstramningar eller hotas av nedläggning när elevkullarna minskar. Många mindre friskolor riskerar att gå i konkurs”, skrev Skolledaren. (Lena Sommerstad)

Det är verkligen en lång resa. 330 miljoner kronor som hade kunnat användas på ett annat sätt. Det är viktigt att vi nu ställer alliansen till ansvar. Folk gillar verkligen inte att bli lurade gång på gång. Det är nog som Jinge skriver, dags att börja viska – Men kjesaren är ju naken.

Fortfarande funderar jag…tar moderaterna emot partibidrag från Care(m)a? När ska ni börja redovisa era partibidrag? Eller var ert löfte bara ytterligare en lögn?

Media:E24Wikipedia,  ArbetarbladetFolketSvD 12Dagens ArenaVeteranenEKGP,DN 12GDDagen, DN

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 115 andra följare