Skolans villkor formar framtidens samhälle

Skolpolitik används ofta som ett sammanfattande ord för att styra skolans verksamhet. En skola som ska ta hand om våra barn och se till att de fungerar i framtidens samhälle. För att klara detta talar läroplanen om att skolans uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskap och värden. Det ska dessutom ske kvalitativt. Vad menas egentligen med det?

Skolpolitik kanske kan som begrepp används på flera olika sätt. Men vad det i grunden handlar om är statens och kommunens roll i skolan. Är det statens och kommunens roll att skapa ett ramverk för handel i syfte att nå en effektivt nyttjande av våra skattepengar? Eller är det staten och kommunen som offentlig och demokratisk inrättning som ska skiljas från marknaden. Dessa två frågor ger helt olika svar och drivs normalt av antingen vänster eller högern.

Men, vad dessa två frågor gör är att det skapar en skendebatt som leder till att vi vuxna och politiker verkar mer eller mindre stendöv. Stendöva inför det som faktiskt händer i samhället. Stendöva inför att skattemedel inte används på ett korrekt sätt. Stendöva inför den faktiskt verklighet som barn, elever och ungdomar hanterar.

På så sätt har vi kommit till en situationen som är näst intill komisk. Det är inte längre en fråga om att skolan ska lära barnen att hantera verkligheten. Utan en fråga om vem som har rätt eller fel när det gäller den ideologiska debatten. Det är som om politiken saknar närvaro samtidigt som den närvaro som politiken faktiskt har skapat blivit en hämsko för skolans verksamhet. Jag tänker naturligtvis på idéen om att varje barn är värd en ekonomisk peng.

För mig handlar det om att vi alla behöver ett uppvaknande. Det handlar OM rätten att få vara människa och inte OM vem som ska ha pengen per elev. Eller den andel som skolan tilldelas. Eller för den delen OM vem, som ska ha rätten att stifta lag eller OM hur reglerna ska användas för att främja olika sorters elever. Eller OM vem som ska ha den största andelen av våra skattepengar. Ni vet lön, hyra, el, mat, läromedel, penna och suddgummi. Det handlar istället OM att vi måste börja bygga en skola som klarar av att ta hand om barn, elever och ungdomar i den nya värld som tillhör dem. Hur tänker jag?

Tidigare var barnets värld en värld som successivt utökades. Från den lilla gemenskapen i form av familj till skolans värld till arbetslivet. Vi lärde oss och präglades av människor. Men hör och häpna. Det ser inte längre ut på det sättet. Barnen vet redan från födelsen att de är ett varumärke eller någons marknad. De har också en klar uppfattning om konsekvenserna av den ekonomiska tillväxtens moraliska konsekvenser. Dvs priset för att vara någons marknadsvärde.

Därför tillåter jag mig att fundera. Fundera över skolans villkor och rätten att få vara människa där närvaron är framtidens framgångsrecept. Därför är jag glad över att socialdemokraterna tillsammans med flera av partierna kommit överens om att pengen är viktigt för att driva skolan. Däremot saknar jag just det jag skrivit ovan. Närvaron och reflektionen kring det som är våra barns dag och vardag. Inte minst över hur vi som vuxna åter igen tar plats som förebilder.

Läs hela inlägget här »


Seriositet = regeringsduglighet

Visst ni om att Astrid Lindgren brevväxlade med unga Sara i närmare trettio år? Anledningen var att Sara ville förändra sitt liv. Därför skrev hon ett brev ihop om att få en filmroll. Samtidigt recenserade hon Astrids nya bok om Emil. Vi pratar år 1971. Det var innan Astrid fick sina stora brevskördar. Men, tänk ändå att genom åren föra ett samtal – där en äldre person bemöter en yngre person på lika villkor. Vi pratar om jämlikhet – i sann form.

På motsvarande sätt, upplever jag spontant, en seriositet i det arbete som Partisekreterare Jämtin tillsammans med flera begåvade ägnat sig åt. Det är helt enkelt inte en lek med ord, utan ett allvarligt samtal och diskussion som förs kring frågan om vinster i välfärden.

Svåra frågor, kräver inte nya ord. Vi har ett samhälle att bygga och ta ansvar för. Det går inte med omprofiliering. Det måste göras med största möjliga allvar. Därför ska jag innan jag överhuvudtaget, tycker något, läsa andaktsfullt. Det är mitt ansvar.

Idag är jag en glad och stolt socialdemokrat! För demokrati handlar praktiskt om att bli tagen på allvar. Sen kanske – när jag har läst klart – att jag inte är nöjd. Men, det är en annan sak. Vi syns alltså igen!

Det är handling som räknas. Eller hur M….SD…

Läs också (tack Moberg för länkarna – Folket är dock min egen.)

 

Rekommenderad läsning: Läs också följande rapport på drygt 420 sidor, som är en socialdemokratisk analys av dagens välfärd…

Bloggat  Om just jämlikhet – ett utmärkt inlägg Staffan LindströmPeter Johansson om halvnöjd med Löfvens besked om vinster i välfärden…, Tord Oscarsson om dagens partistyrelsebeslut…, Peter Högberg om att socialdemokraterna tror på krav före förbud…, Martin Moberg 1om vinst i färden som debatteras både inom S och utom S…, 2 om att Löfvens förslag bra utgångspunkt för vidare diskussioner…, Annarkia om att inget block kan räkna bort SD…, Socialdemokraterna i Göteborg om att Alfons Åbergs kulturhus som nu är invigt, Eva Hillén Ahlström om ett inlägg med adress till Stefan Löfven…, Arbetarrörelsens Tankesmedja om en affärsplan för non-profit företag tack!, Martin Moberg om att opinionsläget tätnar med knappt två år kvar…, fler blogginlägg på socialdemokratiska programkommissionens blogg,NetrootsPolitometernBloggar.se

Rekommenderad medialäsning: Folket, AllehandaDala-demokratenFolkbladet,SRVärmlands folkblad 12Västerbottens folkbladÖstran,DN 1234RoDAb 123ExprSvD,SVT,SR


Ber om lite uppmärksamhet – regeringen! – uppdaterat

Migrationsverket kan komma att fatta beslut om att utvisa Hüseyin Kizilca – nu känd som pizzabagaren.  Tidningen Nerikes Allehanda och TV4 har därefter gjort detta till en fråga där fackförbundet HRF gjorts ansvarig för migrationsverkets beslut. 

Anledningen till detta påstående från Nerikes Allehanda och TV4 enligt HRF är att migrationsverket frågat fackförbundet när ansökan om arbetstillstånd söktes om pizzabagaren Hüseyin Kizilca har avtalsenlig lön. Handels har svarat att den lön som pizzabagaren erbjöds av sin arbetsgivare låg cirka 2000 kronor under den minimilön han enligt avtalet skulle ha. Därefter har, enligt HRF,  migrationsverket använt egna uppgifter som underlag för sitt beslut om utvisning av Hüseyin Kizilca.

Företaget återkom därefter med en ny ansökan och hade då höjt Hüseyin Kizilca lön till avtalsenlig nivå. HRF har inte haft några synpunkter på detta. Men migrationsverket har inte vägt in detta i sitt utvisningsbeslut.

De källor som tidningen och TV4 haft är föreningen ”Företagarna”. Att göra  fackförbundet ”HRF” ansvarig är inte korrekt. Den stora frågan borde vara varför företaget inte först tog reda på vilken avtalsenlig lön som Hüseyin Kizilca skulle haft – innan ansökan lämnades in. (här rekommenderar jag dig att läsa Westerholms intressanta vändning)

Sen är en annan stor fråga – vilken grund som migrationsverket haft för sitt beslut. Var detta den avgörande frågan? Isåfall bör migrationsverket – innan skandal uppstår låta regeringen ta ställning i frågan om beslutet ska upphävas. Om medias ”fel” leder till en utredning av myndighetsbeslut – så må det vara hänt. Då har allt tjänat ett gott syfte.

Läs även Westerholm – diskussion är riktigt intressant Leines bloggMartin MobergLöntagarbloggen,  Granskningsnämnden för radio och TV

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Om att vakna ur den drömmen

Den banala ondskan. Den är här och inlindad i ett skal av vackra ord. Tänk tillbaka till år 1961. Adolf Eichmann är infångad i Argentina. Om ett tag ska han ställas inför rätta i Israel och världen förbereder sig för ett dramatiskt skådespel. Direktsänt i TV ska ”monstret från Linz” uppträda. Det var mannen som organiserade en stor del av Förintelsen genom att samla ihop och transportera miljoner människor och olikttänkande till läger.

Sedan dess har världen vaknat upp ur sin dröm. Om och om igen. Som sådana har vi inte reflekterat över ondskans problem. Vi har snarare vänt den ryggen. På något sätt ser vi nu hur dyrkan av våld åter igen blomstrar. Halvmilitära grupper, politiska mord, inbördeskrig och revolutioner. Det händer inte längre på andra ställen – det händer här.

Vi måste helt enkelt vakna upp igen. Sluta vara blinda inför det som nu inträffar. Vi måste våga stå upp och kämpa emot de små otaliga små och inte så små ondskor som kantar vår väg. Det handlar inte längre om judar eller israeler. Det handlar om att alltfler människor visar en ondska som den som Eichmann gjorde.

Han försvarade sig med att han bara var en kugge i ett maskineri. På samma sätt försvarar sig allt fler i förhållande till de uppdrag som getts dem. Det är i sin ordning att betala mutor i ett land där människor torteras för att åstadkomma vinst till aktieägarna. Det är i sin ordning att låta barn svälta för att ingen orkar ta hand om dem. Det är i sin ordning att skjuta ner nio fredsaktivister på ett öppet hav.

Frågan är hur vi kan förebygga att ondskan tar över vår värld? Det finns inga enkla svar. Men ett svar är sant. Det handlar om att försöka bygga upp ett samhälle där tryggheten är något vi alla vill värna och ta till vara på. Livet är för viktigt för att hanteras av människor som endast har ett syfte. Att rasera det.

Tecknat har Robert Nyberg

Läs gärna: Jenny Wranborgs dikt, Martin Mobergs reflektion kring denna,Westerholm -läsvärt om människan, aristokraten och EPA-traktorn,  SVD-om Lundin Oil

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Frihet och konst

Det är den 15 maj 2012, dagen efter att twitter-kriget bröt ut. Det kallades till att början med en twitter-anka som snart kom att få en oanad omfattning. Många ansåg att det var en fortsättning av de lögner som serverats under en längre tid. För mig var det en alldeles vanlig tisdag och jag arbetade. Twitter-kontot sände ut meddelanden varje sekund och jag kunde följa vad som hände. Reinfeldts uttalande var gjort och jag var en matt bloggare.

Kanske skulle det kunna låta på det här sättet när nu berättelserna i programkommissionen ska börjar ta sin form med hjälp av duktiga och begåvade skribenter. För mig började det för en massa år sedan. Nå – inte med att vara en begåvad skribent – snarare med lusten att skriva. Det var samma sak var jag en var. En bok i handen och så gärna pennor. Pennor i alla dess former och gärna ett vit ark. Ett vit ark som bara skulle fyllas med något.

Eller ett dansgolv fyllas med olika former av – ja ni vet steg. Vad de nu hette. Eller målningen. Att skapa något var viktigt. Att ge hopp ännu viktigare. Tidigt formade vi en grupp på gården hemma och vi startade en tidning. En tidning som kom ut i hela två exemplar. Men den uppfyllde alla kraven. Fortfarande idag kan jag känna en stolthet över att vi lyckades och samtidigt en belåtenhet över att slippa vara redaktör för resten av livet.

Isarna har brutit upp och vi befinner oss i ett Sverige som är i ett moraliskt förfall. Åldringsproblemen är olösliga – precis som de var en gång förr. Kanske det egentligen handlar om att ingen av oss vill ta ut vår dödlighet i förskott? Valfriheten har blivit ett slags påminnelse-ok som vi bär omkring. En skylt som säger – vi kommer alla att bli gamla. Se så många som redan är det.

Vi är offer för en marknad där vi faktiskt agerar som konsumenter. Inte särskilt rationella – men vi  vill alla undvika att till varje pris bli lurade. Ändå blir vi det och i detta ligger människans bräcklighet. I just lusten. Ja – den oändliga lusten att vilja vara en vinnare.

Därför har vi ett moraliskt förfall. Till detta kommer massarbetslösheten coh att Reinfeldt inte klarade SVD:s faktakoll. Därför tycker jag att det är viktigt, precis som Ulf Bjereld utrycker det att uttalandet klargörs.

Så låt ordet flöda fritt. Släpp fram människor och låt dem under ansvar växa. Ett bra initiativ – programkommissionen! Vi ser fram emot nya litterära essäer och beskrivningar om vårt samhälle. Men glöm inte att i allt detta ligger vårt samhälles förfall. Det går fort – när och om man blir fartblind.

Läs mer på : Peter Högberg, Martin Moberg,Marika Lindgren Åsbrink , Programkommissionen

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Twitter Logo

Twitter-anka, karriär, krig och allt vad vi nu upplever händer.

 


Oj oj oj…

Det finns stunder när jag undrar. Vad menar han? En grupp av människor som själva anser sig ha gemensamt ursprung och egenskaper? Så alla som är mitt i livet och som råkar veta det – gå inte på vad Reinfeldt säger. Det är helt fel – för att göra det hela lite tydligare. Skulle vi sedan ge oss på en tolkning av vad han säger, ja då är det på det sättet att alla andra som inte är svenskar eller för den delen i mitten av livet är arbetslösa.

TT: Hur länge ska man vänta innan man stimulerar ekonomin? Till tio
procents arbetslöshet? Det är nu en arbetslöshet som ni beskrev som
massarbetslöshet 2006.
 
– Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med
massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi
mycket låg arbetslöshet. Vi beskrev då (2006) ett vidare utanförskap som
handlade om att en stor del av de som var i arbetsför ålder, men som inte
jobbade, inte beskrevs som arbetslösa. Och utanförskapet har minskat, säger
Reinfeldt.
Alliansfritt, Peter Andersson, AB, ledarbloggenDN
Självklart kollar du också in twitterflödet – #ReinfeldtTT och #etniskasvenskar
Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Sluta prata resursbrist

Vinster i välfärden. Ni vet vad jag tycker. Att låta våra skattepengar gå till annat än verksamhet är fel. Det är till och med olagligt. Nå en slipad jurist skulle säkert kunna få det att verka lagligt. Men faktum är att sälja något till ett underpris handlar inte bara om att värdera en tillgång i form av en fastighet – utan även verksamheten. Kundstocken och inte minst framtidens intäkter.

Precis som Lena Sommerstad ställer jag mig frågan varför? Varför går det inte att förbjuda vinster i välfärden? Det har varit på det sättet. Vi har haft verksamhet som balanserat. Istället har vi idag bolag som tar ut miljardvinster varje år. Jag förstår att de vill att det ska verka omöjligt. För de ser vad som händer framöver.

Vi har inte resursbrist. Det finns inget tak för skatt och framför allt är sannolikt att Sverige faktiskt med socialdemokratisk välfärdsmodell kommer att ha råd. Vi har enorma tillgångar. Dessa tillgångar ska vi vårda och gemensamt använda. Det ska inte säljas ut för att privata aktörer ska hämta hem vinster. För att sjuksköterskor, läkare, lärare ska jobba mer för mindre lön. För att äldre inte ska kunna få någon mat.

Vi har ett gigantiskt överskott att se fram emot. De kan vi använda till en välfärd och inte minst till normala arbetstider för kvinnor och mer jämlika löner.

Därför tänker jag ge mig själv ett lästips. Jag ska läsa Daniel Ankarloos bok ”Välfärdsmyten”. Sen ska vi ta kål på myterna. För jag vill ha en infrastruktur som fungerar – för alla. Inte bara för de som bor i storstäderna. Jag vill ha en skola som inte leder till att C-lag skapas och jag vill som kvinna ha samma lön som en man. Det handlar inte om att vi är dåliga på att förhandla. Det är ett systematiskt agerande.

Myt 1 - Vi har inte råd med välfärden

Skrivit :AB, Sommerstad om vår goda ekonomi och vinster, Martin  Moberg om pensioner,

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 115 andra följare