Seriositet = regeringsduglighet

Visst ni om att Astrid Lindgren brevväxlade med unga Sara i närmare trettio år? Anledningen var att Sara ville förändra sitt liv. Därför skrev hon ett brev ihop om att få en filmroll. Samtidigt recenserade hon Astrids nya bok om Emil. Vi pratar år 1971. Det var innan Astrid fick sina stora brevskördar. Men, tänk ändå att genom åren föra ett samtal – där en äldre person bemöter en yngre person på lika villkor. Vi pratar om jämlikhet – i sann form.

På motsvarande sätt, upplever jag spontant, en seriositet i det arbete som Partisekreterare Jämtin tillsammans med flera begåvade ägnat sig åt. Det är helt enkelt inte en lek med ord, utan ett allvarligt samtal och diskussion som förs kring frågan om vinster i välfärden.

Svåra frågor, kräver inte nya ord. Vi har ett samhälle att bygga och ta ansvar för. Det går inte med omprofiliering. Det måste göras med största möjliga allvar. Därför ska jag innan jag överhuvudtaget, tycker något, läsa andaktsfullt. Det är mitt ansvar.

Idag är jag en glad och stolt socialdemokrat! För demokrati handlar praktiskt om att bli tagen på allvar. Sen kanske – när jag har läst klart – att jag inte är nöjd. Men, det är en annan sak. Vi syns alltså igen!

Det är handling som räknas. Eller hur M….SD…

Läs också (tack Moberg för länkarna – Folket är dock min egen.)

 

Rekommenderad läsning: Läs också följande rapport på drygt 420 sidor, som är en socialdemokratisk analys av dagens välfärd…

Bloggat  Om just jämlikhet – ett utmärkt inlägg Staffan LindströmPeter Johansson om halvnöjd med Löfvens besked om vinster i välfärden…, Tord Oscarsson om dagens partistyrelsebeslut…, Peter Högberg om att socialdemokraterna tror på krav före förbud…, Martin Moberg 1om vinst i färden som debatteras både inom S och utom S…, 2 om att Löfvens förslag bra utgångspunkt för vidare diskussioner…, Annarkia om att inget block kan räkna bort SD…, Socialdemokraterna i Göteborg om att Alfons Åbergs kulturhus som nu är invigt, Eva Hillén Ahlström om ett inlägg med adress till Stefan Löfven…, Arbetarrörelsens Tankesmedja om en affärsplan för non-profit företag tack!, Martin Moberg om att opinionsläget tätnar med knappt två år kvar…, fler blogginlägg på socialdemokratiska programkommissionens blogg,NetrootsPolitometernBloggar.se

Rekommenderad medialäsning: Folket, AllehandaDala-demokratenFolkbladet,SRVärmlands folkblad 12Västerbottens folkbladÖstran,DN 1234RoDAb 123ExprSvD,SVT,SR


Det är allvarligt att antalet nyföretagare minskar

Statistik från Bolagsverket visar att totalt antalet företag som är registrerade ligger på i stort sett samma nivå som innan regeringsskiftet 2006. Detta trots en hel del vidtagna åtgärder och regelförändringar där  mindre företag som uppfyller vissa villkor inte behöver ha revisor. Detta trots att allt fler bemanningsföretag kräver att arbetslösa startar företag för att få arbeten.

Nyregisterade och avslutade företag i diagrammet nedan är hämtat från Bolagsverkets hemsida. Statistiken kan tas fram per månad eller år. Noteras kan att antalet nyregisterade företag ligger på samma nivå som 1994, då socialdemokraterna tog över efter den förra borgerliga regeringen. Åren 1992, 1996 och 2008 är starten för lågkonjunkturer. Dessa år minskar också antalet nyregisterade företag. Vad som är intressant att notera är att antalet avslutade företag ökade såväl 1996 som 2008.

Den 1 april 2010 genomfördes regelförändringen som innebar att mindre företag inte behövde ha revisor. Trots detta dämpas inte gapet mellan avslutade och nyregisterade företag. Den stabilitet som funnits där antalet avslutade legat på i stort sett samma nivåer indikerar att näringspolitiken som förs har betydelse. Näringslivet har rätt i sin kritik – den förda näringspolitiken klarar inte av att lösa de utmaningar som arbetsmarknaden står inför. Något som också Konjunkturinstitutet diskuterar i marsrapporten för 2012.

Därför är det extra allvarligt när antalet nyregisterade och avslutade företag ökar. Det är en signal på att något måste göras för att undvika fortsatt höga arbetslöshetsnivåer och därmed en flykt av företag från Sverige.

Källa:Bolagsverket

Inför kvällens debatt: Peter Högberg (tack för länkarna)  SvdAbAb2Ab3Ab4DNDN2SVTGPPeter Johansson, Kent Persson, Halland(s)bloggen,Annarkia, Jinge Flycht, Leines Blogg, Peter Andersson, Ulf Bjereld,  Peter Wolodorski med en bra krönika

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Regerings näringspolitik – Mr Magoo taktik?

Kommer ni ihåg den där lilla tecknade filmen om den rike Mr Magoo? Kröp ni som jag upp i soffan under julledigheten för att se filmerna med de allra närmaste? Kort och gott var det riktigt mysigt. En serie som fastnade särskilt var den rike och sällsynt närsynta Mr Magoo. Han vägrar att använda glasögon och som en följd utsätter han sin omgivning för en hel del hisnande äventyr.

Nu min poäng. Det som nu hänt med Astra Zeneka, SAAB och vårt näringsliv är att likna vid ett Mr Magoo äventyr. Vi har en regeringen som totalt saknar förmågan att bedriva en näringspolitik. Som en följd är vi nu alla utsatta för vad som skulle kunna kallas för ett hisnande äventyr. Det äventyret pågår i hela Europa. Det äventyret börjar med en liberal ide om att marknaden löser allt.

Företag har som idee att maximera sin vinst. Vi är inte längre bäst som en följd av att pengar inte läggs på framtiden. Pengar i form av forskning eller satsningar på lärare i skola. För att inte tala om en human migrationspolitik eller en översyn och återreglering av elmarknad. En elmarknad som återigen visar sig vara ur funktion och som en följd driver upp elpriserna till en nivå som göra att det inte längre är lönsamt att ha verksamhet i Sverige. Då är vi inte längre konkurrenskraftiga.

Norden – är vårt svar. Det är där konkurrenskraften ligger. Inte genom att sälja ut Sveriges offentliga tillgångar till privata företag. Det leder bara till ökade kostnader för samhället och i förlängningen företagen.

Till sist – ett Mr Magoo äventyr som speglar regeringens politiska konsekvenser.

Glöm inte att skriva under http://www.utförsäkrade.se och att tycka till om det som du upplever som orättvist. Det är helt enkelt dags att stå upp för en alliansfri politik som leder oss framåt.

Bloggat: Peter Högberg om regeringens pillerval, Martin Moberg på samma tema, (tack för tips Martin)Tord Oscarsson om att Företagarnas VD tycker att Löfvens första vecka som partiordförande för S tyder på att han vill ta en riktig match om näringspolitiken

Media: AbExpExp2SvDSvD2DN, SVT, SVT2SR,News (1)2

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Korta jobb är tillväxthämmande

För i tiden var det enkelt. Då var man antingen anställd eller företagare. Det fanns en svart eller vit arbetsmarknad. I takt med att företagen effektiviserar sina organisationer har kraven på flexibilitet ökat. Det har resulterat i att fler människor blivit arbetsmarknadens stötdämpare. Krav ställs inte bara på löneflexibilitet utan också på flexibla anställningar. Det är kanske bra för arbetstagaren men det är inte bra för samhället. Otryggheten hämnar, menar jag, vår tillväxt. Det jag undrar över är varför har det blivit så?

Regler och förordningar i alla ära men de säger knappast allt om hur verkligheten är eller ser ut. Dagens arbetsmarknad är en arena där företagen i allt högre grad lägger över risken på samhället och medborgaren. Korta jobb har alltid funnits och det som är nytt just nu är att allt fler omfattas. Särskilt kvinnor, ungdomar och nya tidens pensionärer. De har projektanställningar, inhopp, vikariat, frilansjobb med F-skatt, anställda av bemanningsbolag och egenanställningar. Det kommer ständigt nya sätt att flytta kostnaden från arbetsgivaren till arbetstagare. Det görs genom  att öka antalet ”osäkert anställda”, dvs de som gör jobbet utan att få tryggheten.

Den svenska modellen som länge skapade stolthet hemma och väckte beundran utomlands handlade till stor del om arbetsmarknaden. Det fanns en solidaritet mellan företagaren och den anställde. Tillväxt skapades, det rådde arbetsfred och lagstiftningen skapade en växande medelklass. Grunden var den fasta anställningen och avtalen mellan fack och arbetsgivare stärktes med lagar som LAS och MBL.

På 1990-talet bröts den fasta anställningens dominans. Antalet arbetslösa ökade och kom att hamna på extremt höga nivåer. Allt fler kvinnor fick inte tillbaka sina fasta jobb utan hamnade i projekt och timanställningar. En ökning som sedan dess har bestått genom skiftande konjunkturer. Irene Wennemo som är huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen har beskrivit det som att under lågkonjunktur ökar antalet osäkra anställda varje gång och när det är högkonjunktur minskar antalet. Men det sker aldrig en återgång till den nivån som det har varit tidigare.

I Dagens Nyheter söndagen den 16 april 1995 beskrevs detta fenomen för första gången. Den handlade om Erica. Hon berättade hur det var att arbeta som timanställd vikarie på ett grupphem i Uppsala. Erica visste inte hur mycket hon skulle jobba iente heller när arbetsgivaren skulle ringa. Det var då och frågan är vad förändringen är.

Idag handlar det om Soile som inte vågar gå utan sin mobiltelefon. Eller om Peter som nyligen skaffat sig en F-skattsedel för att kunna få jobba som konsult till ett bemanningsföretag. Båda har de förlorat arbetsinkomst och vinnaren är företaget som inte har en enda krona i kostnad. Värst är det troligtvis för Peter som genom att han blivit företagare inte kommer att omfattas av välfärden. Akassa, sjukförsäkring och ja…

Varför har det blivit på det här sättet? Kanske ett exempel hämtat från 1990 kan vara till hjälp?

Vi kan tänka oss Erica som arbetade kommunalt. Den kommunala förvaltningen har ont om pengar och politiker vill strama åt budgeten. Kommunens verksamhet består huvudsakligen av service och därför är löner en stor post. Beräkningar visar därför att ett sätt är att minska antalet anställda med 100 personer. Dessa sägs upp på grund av arbetsbrist. Efter ett år har de flesta försvunnit men under tiden har kostnaderna varit stora båda räknat i pengar och i form av mänskligt lidande. Nu blir det svårt att klara verksamheten och det behövs ny personal. För att inte behöva gå igenom den obehagliga processen att säga upp personal väljer förvaltningen att anställa vikarier med speciell kompetens under viss begränsad period. Eller gör ett projekt som är utformat för en viss tid. Många av de som blivit uppsagda har kanske återställningsrätt, men har inte rätt kompetens. Dessutom kanske de inte heller är intresserade av en timanställning.

Nu har den kommunala förvaltningen nästan lika många anställda som i början av den förra krisen. Men, fler med flexibla anställningar. Ingen uppsägningslön behövs, inga fackliga förhandlingar och inte minst ingen som klagar. Korta jobb är alltid korta jobb.

Media: SR, LO,Exp1, Exp2,DN, LO-tidningen, (tack Kent) ab , SvD SvD 2 , dn , dn , dn , dn , dn , exp , exp , SvD , SvD SvD

Bloggat: Röda berget om borgerligas syn på begreppet full sysselsättning, Peter Andersson om jobbmatchen, Kent om att M visst värnar tryggheten…

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Läs om anställningsformer


Passivitet, rökridåer och myspys

Varannan som arbetar, gör det gratis vid övertid. Samtidigt sänks reallönerna. Skatterna slår på ett sätt som gör att man kan fundera över vilken politik som alliansen egentligen för. Man säger en sak och gör en annan. Förutom i en sak. Det handlar om SAAB. När det gäller SAAB, finns det en massa rykten. Det jag vet är att Centerns Maud Olofsson, fd näringsminster, klart och tydligt markerat att marknaden ska lösa problemen.  Gjorde marknaden det?

De politiska beslut som regeringen fattat  har det visat sig att det finns stora obalanser och problem. Sverige har aldrig någonsin haft så många som nu riskerar att bli av med sina jobb. Det handlar inte bara om jobben på SAAB eller deras underleverantörer. Det handlar om lokala företagare på orten, banker och ränteeffekter som en följd av att villavärden kommer att påverkas. Det handlar om offentliga jobb och inte minst om framtida skatteunderlag.

Samtidigt som detta inträffar finns en uppenbar risk för att inflationen kan komma att nå nivåer som vi inte har sett sedan 90-talet. SAAB-konkursen är en del av detta och inte minst Euron. Regeringens passivitet är oroväckande.

Därför är det bra att Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt markerar att det finns en sådan vilja.

”- Regeringen har ett ansvar för att ge det svenska näringslivet goda förutsättningar att hantera den allt hårdare globala konkurrensen. Många andra länders regeringar har varit betydligt mer intresserade av att söka konstruktiva lösningar i samverkan med fordonsindustrin, konstaterar Håkan Juholt.”

Det är helt enkelt dags att nu göra något. Det räcker inte med att moderaterna önskar förnya i bruksorterna eller deltar i mysprogram. Det finns en risk för att med den förda politiken. En risk för att Moderaterna tappar sin trovärdighet – därför att man inte agerar utan snarare tycks reagera.  Det behövs inte en kris för att se att det alliansfria alternativet utgör en brokad av tomma löften och rökridåer. 

Håkan Juholt

Foto taget av Anders Lowdin föreställande Håkan Juholt.

Bloggat: Marin Moberg om att polariseringen i Sverige ökar som tipsat om följande bloggar, Mediebruset om Expressens anka om Reinfeldts ”dubbelspel”, Kristian Krassman om att klyftorna kommer inte med storken, Alliansfritt Sverige om att en gång i tiden betalade vi skatt, HBT-sossen om alive and kicking
Media (tack martin) Media: Ab 12345SvD 123DN 12DI
Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Andra artiklar,


SAAB i konkurs – en effekt av passiv politik?

Idag har det skett. SAAB är begärt i konkurs. Jag undrar om statsministern kommer att ta upp det i sitt jultal idag. För många är det som nu undrar över den nya moderata passiva politiken. Så här skriver moderaternas partisekreterare tillsammans med riksdagslemodeten från Flen idagens Eskilstuna kuriren;

”För att bli vår tids folkrörelse måste vi vara närvarande i människors vardag.”

Visst det kan man nu lugnt konstatera. En SAAB-anställd säger så här:

”Det blir inte riktigt den jul som Fredrik Almqvist, 36, hoppats på. I 16 år har Saab Automobile varit hans arbetsgivare. Nu begärs företaget i konkurs.
– Ursäkta uttrycket men det var en jävla julklapp det här. Det var inte den presenten man hoppats på, säger han till GT.se. ”

Om och om igen påminns hundratusentals människor om den förda politikens konsekvenser. Unionen skriver så här:

”- Regeringen måste säkerställa att det finns resurser till det utvecklingsarbete som nu behövs i Trollhättan. Med gemensamma krafter kan vi arbeta för ett konkurrenskraftigt näringsliv och nya jobb i regionen, säger Cecilia Fahlberg.”

Det ska bli spännande att få lyssna på statsministerns jultal. Har han några tröstens ord till de som nu står utan försörjningsmöjligheter? Kommer det ett räddningspaket till Trollhättan – eller är det marknaden som själv ska klara detta?

Strukturkriser är svåra att hantera och den stora frågan idag – handlar om människor. Morgondagens frågan om det finns några delar av SAAB som nu får en ny framtid och det historiska perspektivet – hur vi hanterade strukturomvandlingen. Det är inte en ny textilkris, det kan lika mycket vara effekten av en global världs finansiella spel.

English: Victor Muller, Founder and CEO of Spy...

Jag förstår att Muller är förbannad men - hur är det för alla SAAB-anställda?

Saabs galna år:

Mars: Saabs vd Jan Åke Jonsson meddelar att han avgår. Han lämnar sin post den 19 maj och efterträds då av Victor Muller, som går in som tillförordnad vd.

April: Fortsatta ekonomiska problem. Underleverantörer har inte fått betalt och till slut stannas tillverkningen.

Juni: All produktion stannar på grund av materialbrist och obetalda fakturor till underleverantörerna.

Juli: Facket hotar begära Saab i konkurs.

Augusti: Personalen får ingen lön och halvårsrapporten vittnar om en ekonomisk katastrof. Förlusten för årets första sex månader blev hisnande 1,8 miljarder kronor.

September: Bolagets rekonstruktionsansökan avslås av tingsrätten men beviljas senare av hovrätten. Facken begär Saab i konkurs.

Oktober: Rekonstruktören Guy Lofalk begär att rekonstruktionen ska avbrytas. Två dagar senare meddelas att bolaget träffat ett nytt avtal med de kinesiska köparna.

November: GM säger nej till avtalet.

December: Saab begärs i konkurs.

Media: (tack peter) Media: AbAb2Ab3ExpExp2Exp3SvDSvD2DNDN2SVTSVT2SVT3SRGPGP2,

Bloggat: Peter Högberg, tänkvärt om de satsningar (som uteblev) från regeringen. Martin Moberg, om att det är upp till den moderatledda regeringen att agera, Jinge om att M inte kommer att ta sitt ansvar utan skylla på allt och alla

Mer hittar du på Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Minskad konkurrenskraft – effekt av förd blåbärspolitik?

Dagen börjar med att jag hittar 17 dikter från Tomas Tranströmer (utgiven 1954). Ett arv från min farmor och jag läser om gamla byar, stövlar och barrskogsbränningar.Mitt i allt hittar jag ett klipp från DN 1988 där Inger Jägerhorn skrivit ett kåseri och jag kan inte låta bli att skratta. Hon skriver:

”Ett gammalt ordspråk säger; Det ska vi sätta stopp för, sa fan, och tillsatte en kommitté. Idag säger man; Det problemet ska vi lösa, sa fan, och tillsatte en myndighet. Som sedan lever vidare även om problemet är löst eller har blivit inaktuellt. Oljekrisnämnden är ett exempel.” DN någon gång 1988

Omvandlat skulle det ordspråket kanske låta så här;

”Det problemet ska vi lösa, sa fan, och avreglerade en marknad.”  

För tro inte bara för att det är tyst om avregleringar – att Alliansen inte funderar på mer. Frågan är inte alls död. Maria Eriksson, som skriver för Timbro, förespråkar att fri etableringsrätt ska införas i hemtjänst och äldrevård, oberoende a-kassor, hyresmarknaden bör avregleras helt, liksom försäljningen av alkohol och spel.

Det räcker med att titta in på SNS hemsida och åter igen läsa ett avsnitt om ”Konkurrensens konsekvenser”. Frågan som kan ställas är hur det kommer sig att den ena marknaden efter den andra avregleras? Dessutom helt tvärsemot de slutsatser som den nationalekonomiska forskningen kommit fram till. De slutsatser som säger att om en marknad avregleras som är ett naturligt monopol – då blir det dyrare för skattebetalarna. Kostnaderna för att kontrollera, följa upp och inte minst rapportera ökar.

Närmare en femtedel av de anställda i välfärdssektorn har idag en privat arbetsgivare och mer än var femte gymnasieelev går i en friskola. Konsekvenserna av detta är att allt färre platser finns för de svårt sjuka äldre och färre klarar av sin skolgång. Går de sedan ut med enbart MVG, är kunskaperna betydligt lägre än vad de var för bara tjugo år sedan. Internationellt, vill säga. Har någon funderat på vad detta kan få för effekter på Sveriges konkurrenskraft om bara ett par år?

I det alldeles vanliga livet är vår trygghet urholkad. Det är, som jämlikhetsanden skriver, dags att agera och faktiskt göra något.  En sådan sak är att faktiskt förstå att när offentligt anställda ersätts med vinster – då är det inte frågan om effektivitet. Det är en fråga om försämrad kvalitet i form av utebliven vård och kunskap. Eller när Storstad berättar om forskningen som visar att om socialförsäkringssystemet utarmas innebär det risken läggs på de som behöver känna en trygghet. Kombinera detta med mer ruttna lingon  och  människor som far illa då förstår jag att det måste få ett stopp. För en fri marknad har aldrig kunnat prissätta långsiktiga effekter, vare sig de är negativa eller positiva.

Det är dags att satsa på människan och för att behålla tillväxten i fokus.

Ett första steg, är faktiskt att sluta spendera pengar på sådant som inte leder till en ökad tillväxt. Det innebär att privatiseringen av den offentliga sektorn måste upphöra. Det är dags att ta tillbaka verksamheter som berör samhällets funktion. Inte bara tågen eller vården utan i allra högsta grad skolan. Det är dags att börja satsa våra skattepengar på framtiden och inte på ökade administrativa kostnader. Det är dags att börja bygga ett samhälle där  alla känner en delaktighet och vill, tror, kan, orkar bygga ett samhälle. Vi måste börja där vi står och bygga på en värdegrund där varje människas har rätt och möjlighet att växa.

Minskad konkurrenskraft - effekt av blåbärspolitik?

Minskad konkurrenskraft - effekt av blåbärspolitik?

Bloggat: Alliansfritt – om vården och fas 3, Jämlikhetsanden om pragramtism, Storstad – om Akassan, Krassman – om Nordea

 

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Läsvärt: SNS rapport om Konkurrenskraft

 


Vad beror krisen på?

Det är inte utan att vi kanske är flera som skakar på huvudet. Vadå, vilken kris – den ekonomiska, politiska eller sociala? Har den upphört? I det här läget borde det vara en självklarhet att regeringen bjuder in oppositionen.Det är dags att samtal och nå en bred enighet.

Visst gör det ont när bubblor brister. Samtidigt behöver vi alla se vår del av ansvaret. Att förstå att det är övergående och våga ha is i magen. För allt hänger ihop. Som ett gäng dominobrickor som lutar mot varandra. Beroende på hur väl det är uppbyggt räcker det med att en faller, för att alla brickor som hänger samman faller.

USA, Kina, Japan, Tyskland, Frankrike, Storbritannien är länder som påverkar oss. Dessa länder har problem med att hantera budgetunderskott, bubblor och inte minst sociala kriser. Dessa länder har via centralbankerna olika former av åtaganden till varandra. Förenklat innebär dessa åtaganden att ländernas ekonomier – hänger ihop – likt dominobrickor.

På samma sätt hänger våra banker ihop. De som sköter vårt sparande och våra lån. Ökar räntorna innebär det sämre köpkraft. En sämre köpkraft leder i sin tur till minskad konsumtion. Därefter att vi kanske måste sälja våra tillgångar till ett lägre pris än vad vi köpt. Det minskar värdet och kan leda till att människor som har en hög belåningsgrad får det sämre. Konsumerar vi mindre som en följd av att vi fått det sämre kommer företagens försäljning att minska. Minskar försäljningen kommer företagen att se över sin ekonomi och kanske fatta beslut om att säga upp anställda.  Tommy Waidelich, Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson beskriver med ett enkelt exempel problematiken i Sydsvenskan.

Våra förutsättningar är en del av statens budget. Om vi får minskade möjligheter att försörja oss kommer skatteintäkterna att minska och den offentliga sektorns kostnader att öka som en följd av att fler blir arbetslösa.

Vad är då orsaken till krisen? Det finns inga enkla svar. Ett spår skulle kunna vara att i en demokrati där medborgarna är huvudpersoner har det varit viktigare för USA:s politiska företrädare att fatta beslut som  grundar sig på särintressen. Någon sa att mer än hälften av USA:s budgetunderskott kommer från krigen. Samtidigt skulle denna kris enkelt kunna lösas genom att medborgarna i USA godkände ett skatteuttag.

Problemet är att när väljarnas bedömning inte spelar någon roll, ja då finns det en stor möjlighet att krisen kommer att fördjupas. För att dra ner i statens budget är att öka arbetslösheten. Att öka arbetslösheten är att minska intäkterna och öka utgifterna.

I det här läget är det viktigt att inte implementera femte jobbskatteavdraget. Lika viktigt är det att regeringen och Anders Borg bjuder in till samtal med oppositionen. Det är dags att främja välfärden och bygga upp ett förtroende för vårt finansiella, politiska och sociala system.

Själv kan du bidra genom att inte dra på dig fler skulder, betala av kortskulder, betala av billån och handla lagom klokt.

Media; SVD, SVD1SVD 2Sydsvenskan, DN, DN1,AB,

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

 

 

 

 

 


Japan – möjligheternas land

Den 20 juni 2004 fattade det japanska ministeriet för ekonomi, handel och industri ett beslut som skulle underlätta framväxten av hållbar energi. Sen kom tsunamin i mars 2011 och den japanska visionen var plötsligt möjlig att genomföra som ett led i uppbyggnaden. Det enda som krävs är tid och Japansk samverkan. Frågan är om världens ekonomier ser möjligheterna?

Visionen  inför år 2030 var att företag som använde sol, vind och bioenergi skulle omsätta mer än 50 GW.  Som en följd har Japan satsat mer än något annat land på forskning inom området, enligt en utredning från myndigheten Tillväxtanalys.

Det finns olika åsikter om hur enade de olika partierna är i Japan. Seiichi Katayama menar, i sin artikel ”Japanese political culture and government regulation”, att den japanska politiska kulturen existerar i samexistens. Med det menas att det japanska ekonomiska- politiska systemet har goda möjligheter för breda samförstånds lösningar.

Financial Times (FT) visar att det finns sprickor och att den politiska viljan vad gäller energipolitiken är ytterst oklar som en följd av att allt fler företag upplever ekonomiska konsekvenser av leveransförseningar. Enligt FT finns det därför ett behov av att Japan förtydligar sin energipolitiska vilja.

Tyvärr är det kanske inte så enkelt. Att bygga upp ny kärnkraft med de jordbävningsrisker som finns kan på långsikt innebära att företag väljer att flytta produktionen till andra länder. På samma sätt kan en alltför stor satsning på vind och el genererar andra produktionsstörningar.

Japans vision – skulle behövt vara realiserad redan nu. Elnätet skulle ha varit rätt dimensionerat, våg- sol- vind och biobränsle produktionen tillräckligt utbyggd. Samtidigt som alla japanska bostäder skulle vara energioptimerade.

Samtidigt påminns jag av hur beroende vi är av varandra och hur snabbt det går att rasera något som tagit år att bygga upp. All uppbyggnad tar tid och i detta finns det en potential. Inte bara i det praktiska arbetet utan också i de kunskaper som ges. Vi har mycket att lära av Japan i den situation som de nu försöker lösa. Att få vara med i den processen och få grundläggande erfarenheter i att bygga upp ett elnät och nytt energisystem är en utmaning.

Därför tror jag att de som tar sig in på den Japanska marknaden sannolikt kommer att vara bland de företag som nästa decennie har en världsledande position inom uthållig energiproduktion. Inte minst som en följd av att även Tyskland talar om en avveckling av kärnkraften.

Personligen önskar jag att stöd ges till dessa entreprenörer och att all kompetens som finns tas tillvara. Satsa på kompetens och utöka stödet till företag som vill ta sig vidare på den globala marknaden! Bygg upp internationella handelscentra. Det är viktigare än det femte jobbskatteavdraget.

Media: DI – läs även Sony Ericsons rapport, FT, DN – tysk kärnkraft,

Bloggat; Kärnkraftsbloggen,

Intressant; Japans kärnkraft; Fler jobb -färre i bidrag

fler blogginlägg på Öppna kriskommissionenNetrootsPolitometernBloggar.se


Fjärilsdans i finansen – en möjlighet för tillväxt?

På fredag presenterar Italien de åtgärder som ska vidtas för att nå en ekonomisk stabilitet. Frågan är om Berlusconis överlever? På andra sidan atlanten höll ordförande för Federalreserv, Ben S. Bernake, ett tal om den amerikanske ekonomin. Bernake menar att det kan finnas en risk för deflation. Kan det isåfall vara början på en möjlighet att skapa tillväxt i Sverige?

Om, deflation uppstår har Sverige en unik position. Då är dags för regeringen att visa regeringsduglighet. En förmåga att visa ambitioner. Gärna högre ambitioner än att verka för ett  femte jobbskatteavdrag. Det är helt enkelt tid för att satsa på framtiden och den sociala infrastrukturen som kunskap, vägar, järnvägar, lokalt företagande och föreningsliv.

Varför inser inte regeringen vikten av att satsa på kunskap ? Att satsa på kunskap i statlig och kommunal regi är, enligt min mening, att satsa på tillväxt. Det är inte lika säkert när driften sköts i privat regi. Snarare leder det till en minskad tillväxt. En anledning till detta är den kapitalförstöring som uppstår när privata aktörer tar över. På kort sikt orsakar det stora omställningskostnader för såväl stat som kommun. På lång sikt leder det till svårigheter att kontrollera kvalitet. Därmed finns det, precis som ett antal nationalekonomer i SVD idag betonat, en uppenbar risk att vinstintressen gör mer skada än nytta.

Eller varför det är viktigt att satsa på fler vägar och järnvägar? Den samlade internationella forskningen visar, enligt socialdemokraternas ekonomiska talesperson Waidelich, på ett tydligt samband mellan investeringar i infrastruktur och långsiktig ekonomisk tillväxt. När människor och företag vet att tågen går i tid, att varutransporter inte stoppas av bilköer eller dåliga vägar och att kollektivtrafiken fungerar ökar tillväxten i ekonomin och nya jobb skapas.

Eller på kommuner för att förstärka lokala alternativ? Gnosjö, är enligt Fokus, ett begrepp i svensk debatt, småföretagarbygden där alla jobbar och drömmer om att starta eget. Här behöver småföretagens roll stärkas. Däremot håller jag inte med Fokus om att en förutsättning är att den svenska arbetsrätten ska skrivas om. Starka företag överlever därför att de har en god affärsidé  – inte som en följd av att arbetsmarknadsparternas villkor försämras. Oavsett om det gäller arbetsrätten eller individbaserade löner.

Långt bortom finansdansen och en hämmad regering behövs även satsningar på föreningslivet. Det gäller att bevara mångfalden och tillåta den. Om det är Fokus och jag överens. Föreningslivet fyller en central funktion. Som tex Sörmlandsleden, som en gång byggdes upp med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utan den hade inte artrikedomen av fjärilar funnits. Utan den hade jag aldrig sett fjärilarna dansa längs den solbelysta grusvägen.

Min önskan för dagen är att alla de goda ideer som nu växer fram tas tillvara. Vi måste helt enkelt ha högre ambitioner än ett femte jobbskatteavdrag.

Media: DN,DN1 SvD, SvD1, Fokus

Mer läsvärt: Westerholm om bemaningsbranschen, Löntarbloggen om individuell lönesättning, Martin moberg om skolsatsning; Högberg om de negativa effekterna av ett femte jobbskatteavdrag

Mer på: NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggarIntressantLäs även andra bloggares åsikter om ,,