Öppet brev till Anders Borg

Idag har Landstingsrådet Åsa Kullgren skrivit ett öppet brev till finansministern Anders Borg. Anledningen är regeringen tidigare har gett en kommitté ett uppdrag att utvärdera utjämningssystemet. Landsting och kommuner tar ut skatt. För detta får vi lagstadgad samhällsservice. Lagar som staten riksdagen fattar betslut om och regeringen föreslår. Man skulle kunna säga att riskdagen och därmed moderaterna ställer upp kvalitetskraven. Sen är det upp till landstingen och kommunerna att verkställa beslutet.

Allt kostar pengar. Det här är alltså en fråga om vem som ska betala vad.Hur går det då till? Kommunerna (landsting är också en kommun) får intäkter genom skatter och avgifter. Problemet är att denna intäktsbas är lättrörlig och förknippad med hur många medborgare som bor i kommunen. Den tredje inkomstkällan är därför statsbidrag.

För att kringgå detta problem har Sverige ett omfattande system för utjämnande omfördelning mellan kommunerna.Målsättningen är att kommunerna ska kunna erbjuda sina invånaresamma service oberoende av det egna skatteunderlaget och strukturella skillnader i kostnadsläge. Vi skulle kunna kalla det för skatteväxling eller ett system för utjämning av skatter för att hålla en likvärdig service för tex äldre eller individ- och familjeomsorg.  Ett system med ambitioner ger tyvärr upphov till nya problem. Omfördelningarna mellan kommunerna kan potentiellt missbrukas i strategiskt syfte.

Problemet är att dagens strukturella förändringar lett till att kommunerna inte klarar av att hålla servicen på samma nivå. Det här innebär att skillnaderna ökar. Skolan är ett sådant område, hemtjänsten ett annat och inte minst förmågan att i dåliga tider tillhandahålla sådana enkla saker som försörjningsstöd.

Som det är nu skapar systemet en inlåsningseffekt. Effekten är att de som söker arbeten inte har råd att söka arbete på annan ort. Arbetskraftens rörlighet minskar. De resurser som varje kommun har är inte längre effektivt använda. Vi har bostäder – andra orter har arbetstillfällen. Vi är inte längre anpassningsbara, vilket är ett måste i dagens föränderliga samhälle.

Vad beror det på? Det saknas drygt 500 000 bostäder i regioner där arbetstillfällena finns. Där bostäder finns saknas de arbetstillfällen. Pendlingen mellan orter där arbeten finns och där bostäder finns fungerar inte. Det fungerar inte för att priset är för högt i relation till den betalda lönen och dels för att investeringar inte genomförts så att tågen kan gå som de ska.

Det är en mismatch som hotar tillväxten. Men den är betydligt allvarligare eftersom det inte bara handlar om jobb. Det handlar om förutsättningarna för att kunna leva ett liv i Sverige.

Utjämningssystemet är komplext och behöver ses över. De som har deltagit i arbetet är nu rörande överens. Mitt påstående är därför inte taget i luften när jag påstår att dagens system faktiskt bidrar till en ökad mismatch. Alla är överens om att något måste göras mot bakgrunden av de förändringar som skett i samhället i övrigt. Effekterna av avregleringarna har bidragit till denna anomalia.

Därför finansminister Anders Borg skulle jag vilja ha svar på följande frågor,

1. Är det sant att kommitténs arbete ska läggas på hyllan?

2. Vad gör ni åt inlåsningseffekterna?

3. Hur ska kommunerna klara av att hålla likvärdig service när kvalititeskraven från er ökar?

4. Hur är det tänkt att de landsting som har hög andel vårdtunga grupper ska klara sitt uppdrag?

Tack Peter för att jag fick bli dagens lästips.

Description unavailable

Borg kommer utjämningskommitttens arbete läggas på hyllan? (Photo credit: danieljordahl)

Media: Martin MobergMölndal, Statskontorets utredning, Hanif,DNSRSVT

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionen,Bloggar.seNyligen


Fler måste våga prata

Carema är företaget som alla pratar om – just nu. Det är företaget som drivit vårdverksamhet med ett vinstintresse. Ett företag som alla andra som nyttjat samhället optimalt – ur sitt perspektiv. Som varit barn av sin tid. För hur många anses inte smarta som lurar systemet? Eller som härskar på ett sådant sätt att människor blir rädda?

Är det i sin ordning? Staffan Lindström skriver idag på sin blogg Jämlikhetshanden följande:

 Trots larmsignalerna om hur välfärden urholkas i kommunerna med vårdskandaler, deltidselände och försämrade resultat i skolan vill man alltså hellre fortsätta neddragningarna än höja skatten.

Jag är ingen nationalekonom och vet mycket lite om vad som får hjul att snurra men jag vet lite grann om människor. En av de saker jag vet är att trygghet skapar mod och kreativitet. Att stress och dåliga förutsättningar att göra ett bra jobb skapar frustration och misstro. Att en känsla av maktlöshet skapar apati.

En klok man sa så här i februari 1986:

Otrygghet och ojämlikhet skapas av oss som människor.

Det är verkligen dags att vakna upp och förstå att värdegrunden är väsentlig.  Den offentliga sektorns uppgift är att värna vår syn på människan och företagen vinsten. Det offentliga är till för att vi ska kunna leva värdigt. Företagen har i sig inte den skyldigheten – men ändå ett ansvar. Jag har tidigare skrivit om de ofantligt stora kostnader som företagen orsakar. På så sätt bidrar privatiseringen av non-profit områden till en ökad skattebörda. Vi får helt enkelt mindre för våra pengar.

För mig är det inte i sin ordning att ökad byråkrati leder till att vår välfärd monteras ned. Roger Jönsson berättar på sin blogg efter att ha läst kommunals rapport att över 100 000 människor förlorat sina arbetstillfällen. Det är dags för oss att tala om att vi inte vill ha ett samhälle där det är i sin ordning att effektivisera så pass hårt att människor far illa. För det händer nu och det händer igen. Det priset vill inte jag betala. Vill du?

Som socialdemokrater måste vi börja agera. Om vi ska skapa en förändring, då måste vi alla vara med. Vi måste alla känna att vi har en möjlighet att påverka. Högerns eko-kammare är väl beskriven av Alexandra Einerstam. Det behövs fler plattformar. Alexandra skriver;

Vad vi behöver är en motsvarighet till Huffington Post. Vi behöver vidarenya, fräscha opinionsbildare som kan och vågar dra ut tankebanorna i tangentens riktning.

Det håller jag med om. Den nya LO-tidningen som gubben får i brevlådan – har han börjat läsa! Det behövs mer sådant. Framför allt behövs en levande debatt som gör saker och ting intressanta att läsa. Just nu läser jag en massa intressanta rapporter från tankesmedjor. Det är en rikedom och här där jag bor drar vi nu igång flera studiecirklar kring rapporter som väcker intresse. En av dem ”Vad är socialdemokrati?” skriven av Carlsson och Lindgren.

Vi behöver fler som tycker olika och lika. Maktlösheten måste brytas. Det är dags att fortsätta vara konstruktiv och välmenande kritiker. För det är sant, vi är många som vill mer och det NU.  Det är kanske bara så att socialdemokratin har varit på fel spår, vilket tidigare chefsekonomen för LO Dan Andersson framför i sin rapport (här en länk till ABF play seminarium där Dan Andersson och Carin Jämtin debatterar. http://www.abfplay.se/#HvD35gXZzyDkO3VIMuow1A) Det är tid för att förändra. Inte bara i debatten utan också genom att faktiskt använda befintlig lagstiftning – i nonprofit verksamhet vilket Johan Westerholm föreslår på sin blogg.

Vi måste börja där vi står och fler måste börja prata. För det är vår rätt att tala och inte känna oss maktlösa inför det som händer. Det är dags att lyfta på våra rumpor. För vi har ett samhälle att bygga upp ett samhälle som tar hand om våra äldre och ett samhälle som värnar etik. Det är inte förrän vi prövar våra tankar mot varandra som vi som människor verkligen växer, för att citera en ålderman hos oss Percy Andersson.

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Media, tack Peter Andersson - Mer att läsa: SvT om regeringens förslagDN, förnekande av CaremaDN, näringslivet om utredning, DN om socialstyrelsen, SvD om uppsägning av Caremaavtal. SvD om Borgs ”stopplag”.  Ekot om stopplagEkot om regeringens förslag,AB ledare, SvD ledare,AB Stockholmsavtal,AB Juholt, 

Bloggtips: Jämlikhetsanden - om vikten av att skapa ett värdeburet samhälle som ger trygghet, Anna Skanner - om det privatas syn på effektivitet och kvalitet, Lena Sommerstad om företagens ansvar, Peter Andersson - om vem som ska betala det politiska priset, Högberg- om hur de gamla används som schaktmassa (burr) blandat med konstruktiv kritik

Skattlösberg 2009

Vinster i företag leder till en välfärd som monteras ned och fler arbetslösa. Är det rätt?


Är det inte längre självklart att tåget och elen ska fungera?

Ett välfungerande samhälle kräver att den sociala infrastrukturen fungerar. Tänk bara om elen inte fungerar. Undrar hur stora förlusterna skulle vara för oss om elen inte fungerade under en dag, en vecka eller en månad. Tanken är hisnande. Min grundläggande fråga är om det inte längre är självklart i kontrakten mellan mig och staten skatten jag betalar ska inkludera att tågen och elen fungera?

Henrik Sandberg, biträdande lektor vid avdelningen Reglerteknik på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH, menar att den bristande säkerheten i elnätet ”…är helt galet…”. Det kanske jag inte helt håller med om. Säkerheten har sedan avregleringen blivit ungefär tusen gånger bättre. Detta som en följd av att nätföretagen och Svenska kraftnät – äntligen börjat investera i sina nät. Inte därför att avregleringen ledde fram till den insikten utan för att staten agerade.

Däremot håller jag med Sandberg om att det som gjorts inte är tillräckligt. För säkerheten i näten, såväl tåg som el, handlar inte bara om avbrott och förseningar till konsument. Det handlar också om vem som har möjlighet att styra systemet. Den säkerheten är inte tillräcklig. För mig är detta en av anledningarna till att elmarknaden och kollektivtrafiken vad gäller avreglering måste ses över.

I mitt kontrakt med samhället ingår att såväl tåg som el ska fungera. Det är en förutsättning för att vi i framtiden ska kunna få ett samhälle – långt bortom den vardag som vi idag känner. Utan att vår personliga integritet skadas eller begränsas. Det ska inte behöva finnas en kontrollapparat likt den som finns runt flyg eller för den delen det som nu håller att hända på internet.

Det innebär att varje människa (även de som fattar besluten) är ansvarig för sina handlingar. Därför är det också väsentligt att vi – du och jag – känner en nytta med att få vara med i samhället och bidra till välfärden. Det kommer bara genom att vi långsiktigt samarbetar med varandra. Att vi faktiskt kan förstå att högre vinst inte är ändamålet. Det kanske räcker med tillräcklig vinst och hög säkerhet i system som är förutsättningen för ett välfungerande samhälle?

Kanske det inte handlar om att föreslå en ny myndighet på EU-nivå för att öka tågtransporterna. Eller är det istället en fråga om att på tågsidan se till att säkerheten är högre värderad än att maximera nyttan för att tillgodose efterfrågan? Är det kanske en fråga om att investera i ett tågnät som är anpassat till den allt högre efterfrågan? Eller är det en fråga om att satsa ännu mer på FoU för att lösa framtidens oändliga behov av kommunikation?

För elnätets del handlar det precis som projekt VIKING beskriver det hitta det smarta sättet att bygga upp säkerheten kring systemet som hanterar elnätet. Men, minst lika viktigt är att företagen som hanterar stam, region och lokalnätet känner ett gemensamt ansvar för att se till att säkerheten är tillräcklig för framtiden. För det är i framtiden som dessa företag behöver investera. Inte i dagens konsumtionsmönster utan i det konsumtionsmönster som finns i framtidens regioner.

Avregleringen har också inneburit att siffror som jämförs inte alltid är sanna. Dels handlar det om vilket tidsperspektiv som jämförs dels handlar det om förutsättningar som ändrats. Sedan avregleringen skapades kommer inte intäkterna solitärt från staten. Intäkterna kommer också från oss skattebetalare som nyttjar tjänsterna. Att därför jämföra en marknad i förändring kan i och för sig vara intressant. Men att säga att det på statlig nivå satsats mindre under socialdemokratiskt styre än med alliansen är ungefär som att jämföra äpplen med vetekorn. Frågan som bör ställas är istället hur stor andel som företagen som får intäkterna återinvesterat i framtidens kommunikationsnät.

Till sist sänk inte krogmomsen – satsa på den sociala infrastrukturen.

Media: DN , DN1,Svd,AB, Exp

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


 


Om konsten att förvränga verkligheten

Moderaterna har många skickliga politiker. Anders Borg är definitivt en av dem. Han har min fulla respekt som ekonom. Däremot är det tveksamt om den rollen just nu inte är lite väl bakbunden? För jag observerar att moderaterna ensamt i snart sagt varenda tidning och media förespråkar sänkt restaurangmoms. Frågan är om detta är en strategi från moderaterna. En strategi att stjäla småpartiernas frågor och därmed väljare?

Sänkt restaurangmoms leder inte i till fler jobb. Det finns ingen forskning som visar att att sänkt moms leder till fler jobb i lågkonjunktur. Det är helt enkelt fel tid och plats. Flera försök att tidigare sänka skatter har visat att effekten i stort sett uteblir. Precis som Det finns bara en väg till ökade jobbtillfällen och det är att använda dessa intäkter till att se till att arbetslösa får vidareutbildning och möjlighet att pendla till arbeten.

Den svenska arbetsmarknadens utveckling och funktionssätt är starkt beroende av välutvecklade transporter. Därför är det oerhört viktigt att Stockholm (som styrs av M) öppnar upp ögonen. Vi behöver helt enkelt förstärka pendlingsmöjligheter så att företagen på en ort kan ta del av arbetskraften som finns på en annan. Vi behöver se till att kollektivtrafiken ligger på sådana nivåer att det underlättar rörligheten på kunskaps- och arbetsmarknaden. Vi behöver helt enkelt tänka i vinnacirklar. Inte i särintressenas slutna korridorer.

Pendling och IT är för mig två viktiga byggstenar i framtidens samhälle.   Arbetsmarknadsregioner rymmer fler alltfler branscher. Klustrens tid är förbi som en följd av den globaliseringsrevolution som pågår. Det innebär att arbetskraft lättare måste kunna slussas från näringsgrenar på tillbakagång till mer expansiva branscher. Såväl kroppsligt som mentalt. Vi måste kliva ur en politik som grundas på 50-talets ideal. Vi måste grunda politiken på en framtid som är baserad i vår framtida verklighet.

En annan byggsten är rätten att känna trygghet. Att veta att allt det grundläggande som tillgången till friskt vatten och mat, boende och goda transport är en möjlighet. De förslag som Juholt och Palm i dag lämnar ett fem goda förslag. Men, det måste också kompletteras med en översyn av effekterna kring avregleringarna. Dessa har kostat oss skattebetalare massor av pengar. Inte bara i form av ökade transaktionskostnader utan också iform av sämre kvalitet. Ett sådant problem som uppstått är matchningen på arbetsmarknaden. För om studenterna inte har ett boende som kan tryggas hur ska vi då bli av med matchningsproblemet?

Det är helt enkelt dags att satsa på den sociala infrastrukturen. Det är dags att sluta fundera på hur vi kan se till att människor får förutsättningar att delta i samhället. Sänk inte skatter som inte leder till fler jobb. Satsa på större regioner och gör inte Stockholm till en fråga. Tänk större – tänk Östersjöportalen. På så vis blir det såväl en lägre arbetslöshet som en högre ekonomisk tillväxt. Något som kan möte Öresundsprojektet. Något som kan göra en region till en vinnare. Något som vi alla kan känna en entusiasm kring. Något som kan ta tillvara såväl det lilla som det stora. Något som är början på ett samhällsbyggande för framtiden.

 

Media: AB, Exp, DN, SVD - Tack Martin för länkarna SVT 123SvD 12345PTDN 12345BLTExpr 12345Ab 12345SR 1234

Read more: http://martinmobergsblogg.blogspot.com/2011/08/om-borgs-spruckna-vata-drom-och-ett.html#ixzz1WDjQoJXS

Lästips: Peter om hur moderaterna i Skåne tänker kring kvalitet och resurser (suck), Storstaden om vad finanskrisen kostar, Johan Westerholm om vad Stockholmsfixeringen kostar oss, Löntagarbloggen om hur statistik kring arbetslöshet används ovarsamt (vanligt även när det gäller restaurangmomsen),Tokmoderaten - En halverad riksdag, Martin Moberg om hafset och slafset i den ekonomiska politiken, Lena Sommestad om att det är dags att ta strid för jämställda familjepolitiken, Jinge om högerpolitik som vaccinerar mot högerpolitik?, Monica Green om ett halverat reformutrymme enligt Borg men så använd det då


Statskuldsläxan – riskmanagement?

The diagram above represents a generic framewo...

Image via Wikipedia

Småföretagen tror inte längre på USA:s ekonomiska utveckling. I juni var mer än hälften av småföretagen optimistiska och så sent som i juli var det mindre än hälften. Det finns med andra ord en ökad risk för att politiken fattar beslut om ytterligare nedskärningar i budgeten. Något som kommer att påverka oss alla. Varför? När färre amerikaner har jobb minskar konsumtionen. Något som får direkt effekt på världen och inte minst den amerikanska statens finanser.

Den öppna arbetslösheten, enligt Boston Globe, är mer än 9 procent. Tas hänsyn till de som endast kan få tillfälliga jobb eller gett upp jobbsökandet bedömer Boston Globe arbetslösheten till mer än 16 procent. Det är drygt 25 miljoner människor. Det är lika mycket människor som vi är i Norden.  Tänk vad enkelt det är att gömma sig bakom procent.

Grekland som inte har rapporterat några siffror, visar nu på arbetslöshetens konsekvenser. Flera av de Europeiska länderna har en arbetslöshet som är högre än tio procent. Samtliga har problem med statsskulden. Flera av dessa länder har under de senaste halvåret haft oroligheter. Spanien, Grekland, Italien och Storbritannien är bara några exempel.

Företagens vinster hjälper inte till att bygga upp ett lands samhällsstruktur. Samhällets blir inte bättre för att vi övertygar oss själva om att det blir bättre än igår. Finns det inga arbetstillfällen, finns det inte. Det är då det är viktigt att prioritera och fundera på vilket samhälle vi vill ha. Kanske regeringen borde sätta sig ner och göra en risk management  analys? Nå, det har de säkert redan gjort för det är med glädje jag läser att regeringen kan tänka sig att ompröva femte jobbskatteavdraget.

Fast å andra sidan sett, det räcker inte. För första gången – sedan jag började blogga – är jag rörande överens med DN:s ledare.  Skippa det femte jobbskatteavdraget – fundera över vilka konsekvenser skattenedskärningarna leder till. Vi vill inte ha ett land med ökade klyftor. Vi kommer att behöva arbetskraftsinvandring. Då är det inte läge att göra det sämre för allt fler.

Till detta vill jag lägga att arbetsförmedlingen omedelbart bör presentera vilka som tar emot FAS3. Framför allt så att vi som betalar skatt och handlar varor kan välja. För vill du handla från ett företag som använder våra skattepengar till ren vinst?

Istället vill jag se den socialdemokratiska rapporten ”Fler i jobb – färre i bidrag” genomförd. Rapporten har en behaglig syn på människan och flera betydligt bättre koncept.

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Frukt fås inte om det inte finns rötter

Nyheterna sköljs av att Ohly ska avgå. Vem ska efterträda. Samtidigt pågår en ekonomisk och politisk kris av stort mått. Det är faktiskt då jag känner mig stolt över vårt parlamentariska system. Det är bra att finansutskottet ska träffas den 16 augusti. Frågan är bara om det räcker. Vad jag menar med det är att situationen inte längre kan kontrolleras. Det handlar mer om damage controll och framåtblickande. För vi har inte fått svar. Vad tänker USA göra åt sina interna problem? När kommer Berlusconi växa upp och hur kommer Spaniens nyval i november att påverka oss?

Samuel Johnson sa vid något tillfälle att vänskap inte kan finnas utan förtroende och förtroende inte utan integritet. När jag tidigare diskuterat har är krisen idag såväl strukturell som politisk och ekonomisk. Det är en kris där politiken och vi som individer inte alltid förmår se för alla problem. Vi kanske till och med inte kan kontrollera vad som händer – åtminstone kortsiktigt. Däremot kan vi alltid beskriva vad som händer, vilka som drabbades och vem som kanske var ansvarig.För att på längre sikt ta reda på vad som kan göras och vad vi tycker.

Det är dags att sluta tro på att det finns några patentlösningar. Det finns hundra. Bara ta SAAB – som nu står inför sin värsta kris någonsin. De satsar 4 miljarder. Trots den svåra situation som bilindustrin kommer att möta om det blir en lågkonjunktur. Det betyder helt enkelt att de vill. Att vilja är att veta och det föder inspiration.

På samma sätt fyller Hälleforsnäs grabbarna mig med stolhet. Ett antal grabbar har genom Mikael Lindqvist försorg startat upp ett projekt under sommaren. Nu i höst finns en färdig skatepark. Det finns ungdomar, människor som säger ja och människor som bidrar. Eller som Micke själv sagt i Eskilstuna Kurrien:

Med det här vill vi visa vad man kan göra. Det är väldigt många som drömmer om saker i Flen och skriver klagomål på facebookgrupper. Men det är få som kommer till skott och gör något.

Jag följer gruppen på facebook har köpt en t-shirt. Framför allt vill jag tala om att det är möjligt. Det är möjligt att vända trender.  Men, det kräver ett rättspatos, en vilja och inte minst en plan att följa.

Det glädjer mig att finansutskottet ska träffas. Men, vad kommer ut ur det? Vad tänker ni komma överens om och hur ska vi alla dödliga få möjlighet att påverka?

Nå, jag har ett par önskemål. 

Ett utökat globalt samarbete där finansiella marknaden regleras.

Medverka till att barnfattigdomen halveras fram till 2013. I Afrika genom att tro att det är de små, små detaljerna som gör det. Små överenskommelser, privata engagemang och inte minst viljan. Det är vi som gör det till en framgång även om vi är beroende av det som just nu händer i Italien, Spanien, Grekland, Frankrike, USA och inte minst Kina! Frågan är när Indien kliver fram och när vi genom långsiktiga åtgärder medverkar till att Afrika kan lösa den egna fattigdomen. För Afrika kan och Afrika har visat att de redan är bättre än vi någonsin har varit.Det genom att inte dra ner arbetstillfällena i den offentliga sektor. Se till att behåll nivån.

Genomför förslagen som finns i  ”Fler jobb – färre i bidrag”

Bygg ut bredbandet i hela Sverige. Det är för dålig täckning och avregleringen har misslyckats!

Återreglera busstrafiken, elmarknaden, posten och apoteket. Det är inte samhällsekonomiskt lönsamt att ha två postbolag som lämnar post, det är inte samhällsekonomiskt lönsamt att ha en delvis avreglerad elmarknad som drivs av monopol. Det driver bara upp priserna på ett sätt som inte längre är motiverbart. Det är inte lönsamt att avreglera marknader där den största delen av kostnadsposterna är arbetskostnaden. Det leder till kvalitetsförsämringar och inte nödvändigtvis lägre skatter. Snarare finns det en risk för ökad arbetslöshet som leder till minskade intäkter och ökade kostnader för staten, landstinget och kommunen. Fast till och med här finns det alltid exempel som förvånar, bidrar och leder till nya lösningar. Så att säga entydigt nej till avregleringar verkar dumt.

Inför inte jobbskatteavdraget.

Var inte rädda för att samarbeta och ta ett gemensamt ansvar. Gör det med hög integritet.

 

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Media:E24DN1DN2DN3DN4SVT1SVT2SVT3SVT4SVT5SVD1SVD2SVD3,SVD4SVD5,

Bloggatips från  Sebastian

 Lars Bäck om nyhets och börsfrossa som fortsätter, Johan Westerholmom Tea party rörelsen vilka är de och vilka är deras svenska anhängare?,Kulturbloggen om en annan vinkel på finanskrisen – att den kan vara bra för mänskligheten, Alliansfritt Sverige om att enligt Correns ledare lever vi under ett feministiskt åsiktsförtryck, 2 om att en moderat Solna politiker som bryter mot M:s etiska policy, Peter Johansson om Böhlmark och Assarsson som bildar en moderat Tea party fraktion, Peter Johansson om bättre miljöpolitik på Göran Perssons tid enligt Lööf, Alliansfritt Sverige om en KD-topp som kallar C-kandidats kandidatur för hopplös, LO-bloggen om sommarjobbet och vägen in i arbetslivet, Helga von Pitbullom pinsamt arbetsförmedlingen

Bloggtips från Martin

Alliansfritt Sverige om slussning av pengar från riksdagen till familjeföretaget, Löntagarbloggen om att det är skillnad på skattepengar och skattepengar, Karlssons retningar om blandekonomi nu, Sandro Wennberg om att det räcker inte att drömmar är lika värda Lööf, Peter Johansson om att lagen nafsar Rumsfeldt i hälarna – när är det dags för Bush?
?

 


När himlen faller ner på huvudet…

Världsekonomin är lite skakig. Även om krisen, just nu, verkar ha tagit lite helg.  Då läser jag att Försäkringskassan släppt en rapport. Den visar att av dem som utförsäkras kommer dryga hälften att återvända som nya sjukfall. Samtidigt i en annan rapport menar Försäkringskassan  att sjukförsäkrings-systemet är för generöst och socialdepartementet lägger ett förslag på höjt högkostnadsskyddet.

Det är då det känns som om himlen faller ner på huvudet. Beskrivningen kommer från serien Asterix och Obelix. De är två gallerna som gör det helt omöjliga möjligt. Obelix som en följd av att han som barn hamnade i grytan med mirakelmixturen och Asterix som en följd av att han dricker drycken då och då.Vad har det med högkostnadsskyddet och försäkringskassan att göra?

Det är viktigt att stå upp för att människor lika värde. Även när himlen faller ner på vårt huvud. Även när det stormar i omvärlden. Just då är det viktigt att inte acceptera att vårt socialförsäkringssystem försämras. Det är vad våra två galler lär oss. Det är precis den tonen som rapporten ”Fler jobb – färre i bidrag” har. Det är viktigt att inte peka ut grupper utan att fokusera på generella lösningar som skapar konkreta arbeten där människor bor. Arbeten som innebär att vi alla har en lön som vi kan leva på. Det ger hopp och det ger en grundtrygghet. Det skapar tillväxt.

Det måste vara är en självklarhet att vi ska se till att Hälso och sjukvårdslagen efterlevs. Lagen säger att sjukvården ska vara lika för alla. Det betyder kort att ingen ska behöva avstå vård för att det är för dyrt. Ingen ska behöva avstå från medicin bara för att lönen, sjukpengen eller arbetslöshetsförsäkringen inte går att leva på. Redan nu avstår drabbas kvinnor som är ensamstående med barn. De hämtar inte ut läkemedel som en följd av att det är för dyrt, enligt socialstyrelsen. Vad hjälper det då att du får betala medicinen på avbetalning? Vad hjälper det då att Alliansens företrädare tycker det är viktigare att prioritera försvaret?

På samma sätt argumenterar Försäkringskassan. Jag håller helt med Martin Moberg som skrivit tidigare idag – att detta är rent trams. Framför finns det anledning att reflektera över Försäkringskassans exempel.

Kassan har gjort en beräkning för en ensamstående med en sjukpenninggrundande inkomst på 104 000 kronor. Sjukpenning och boendetillägg skulle ge 9 923 kronor i månaden före skatt. Om personen i stället arbetar är inkomsten 8 667 kronor – en skillnad på 1 256 kronor i månaden. Även om skatten på arbete är lägre än skatten på bidrag lönar det sig inte att arbeta för personen i exemplet.

Först undrar jag – hur tänker de? Om du är en av de 6000 berörda är du sannolikt sjuk. I resonemanget ovan utgår man från att du är frisk och därför arbetsför. Sen var det jämförelse med lönen. Har författarna någonsin tänkt på att lön också varierar med ålder och erfarenhet? Det har bloggaren ”Economist”. Han föreslår helt frankt att vi ska ha någon form av inkomstindex kopplat till högkostnadsskyddet. Kanske till och med höja högkostnadsskyddet med 220 procent. Då kanske det är som löntagarbloggen skriver bäst att vara rik och sjuk? Eller är det dags att tänka helt nytt

Ändå vill jag fundera lite över problemet – ta i det – ungefär som Westerholm beskrivit det i sitt framtidsscenarie.  Vi står inte bara inför en global ekonomisk utmaning. Vi har också en demografisk. I Sverige innebär det att sjukvårdskostnaderna sannolikt kommer att utgöra en allt större del av statens, landstingets och kommunens budget. Skälet är enkelt. Vi får fler äldre och färre i arbetsför ålder. Det betyder att vi får högre nettokostnader och lägre nettointäkter.

Frågan är inte längre hur vi löser problemet utan kanske vi måste stanna upp. Verkligen lägga ner tid på att fundera och diskutera vad vi vill med morgondagens välfärd. Föra samtal och mötas. I debatten saknas diskussionen kring vilka grundläggande värderingar som ska ligga till grund för morgondagens välfärd. Tekniska diskussioner om hur fördelningen mellan olika medborgare ska vara är inte längre intressant.

Vi måste helt enkelt fundera över vad som bidrar till ett bättre samhälle där människan är i högre grad delaktig. För mig innebär det att vi kanske måste fundera över de olika roller som vården har. Politiskt är det här inte en lätt fråga och själv påstår jag mig inte ha svaren. Däremot när omfördelning leder till att de som är utsatta blir ännu mer sårbara, då måste vi stanna upp och fundera. Är det ett nytt USA vi vill ha – eller ska vi börja tänka själva i lite mer mänskliga termer?

Jag avslutar med Gunnar Nordenstams insändare i Göteborgs Posten (71 år och har startat ett eget parti – de ni :-)).

” Årets nobelpris i fysiologi eller medicin borde naturligtvis ha gått till statsminister Fredrik Reinfeldt för hans upptäckt att inga svåra sjukdomar behöver vara längre tid än ett år – en upptäckt utan motstycke i medicinens historia och desto mer anmärkningsvärd som den gjorts av en medicinskt helt oskolad person.
Nu får han väl som många stora upptäckare före honom fått göra stå över ett år och hoppas på sitt rättmätiga pris år 2011.”

Media: Tack löntagarbloggen SR EkotSvDExpressenDNFöretagarna

dn.se Höjning av kostnadsskydd kritiseras
gp.se Kritik mot höjning av frikortsgräns
dn.se Skydd på för alla
svd.se Papperslösas vård splittrar regeringen 


Bloggat:
 Lästips från Martin Moberg, som skrivit om försäkringskassan Veronica Palm skriver i en utmärkt artikel på Newsmill om att dagens fattiga barn inte ser ut som Kulla-Gulla…., Löntagarbloggen om att det är bättre att vara rik och frisk, Economist om att regeringen inte längre är intresserade av att mäta utanförskapet och om att höja med 220 procent

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


När tystnaden talar

Tystnad är inte alltid farligt. Att stötta någon som har sorg är inte alltid tillräckligt. Att avvakta det som händer är inte att bidra till ett lands utveckling. Istället framstår det som om Statsministern Reinfeldt inte väljer att vara den bidragande kraft som förebygger. Det är då tystnaden talar.

Vår statsminister får en lön för att skapa förutsättningar för att vi i vårt samhälle ska kunna förstå vilken politisk inriktning som är rådande. Den tystnad som Reinfeldt nu omslutet sig av verkar snarare som om moderaterna avvaktar väljarnas beslut. Som om partiet försöker positionera sig beroende på omständigheterna. Om så är fallet är det oroväckande.

Reinfeldts tystnad är oroväckande. Den talar för ett parti som vars enda mål är att nå en så pass stor marknadsandel som möjligt. Därmed kommer vi som väljare att möta en statsminister som kommer att vara olika från fall till fall. Utan en riktigt hemvist och värdegrund som vi kan ta till oss.

En statsminister utan hemvist och värdegrund är inte vad som behövs. Av det enkla skälet att vi riskerar att bli någon annans lekboll. Risken är att Sverige blir ett land som offras i den turbulens som råder. Turbulens som en följd av de många frågor som är av ekonomisk och etisk karaktär.

Ekonomiska som en följd av den kris som pågår i USA och kring Euron som valuta. Det är en stor strukturell kris där vi måste börja samtala om vad vi vill med vårt samhälle. För mig är det en diskussion om värdegrunden och hur vi ska förhålla oss till och betrakta varandra.  Varför är Reinfeldt tyst?

Det blir därför en fråga om etik. Inte bara som en följd av händelserna i Norge. Där frågor om rädsla, otrygghet och främlingsfientlighet blivit tydlig. Det är också en fråga om att alltfler i Sverige far illa. Vårt socialförsäkringssystem fungerar inte. Det har havererat som en följd av den behandling de möter. Därför är det bra att en bred parlamentarisk utredning tillsats för att inför 2013 komma med mer långtgående uppdateringar av lagen och dess tillämpningar. Men, människor som är sjuka, utförsäkrade eller för den delen i en besvärlig livssituation far illa just nu. Visst får det en att fundera på varför vår Statsminister inte kliver fram och ger människor sin syn på tillvaron – som den nu utspelar sig?

Samtidigt kan jag fundera på hur vi som socialdemokrater ska ta vara på möjligheterna och motiverar en generation som knappast kommer att nöja sig med en guldklocka.

Väntar Reinfeldt på pension?Väntar Reinfeldt på pension?

Vi har en stor utmaning. Det handlar inte bara om att ta ansvar för drömmen om ett samhälle där vi vågar engagera oss. Där varje individs drivkraft för att vi känner ett ansvar för det som är viktigt och engagerande. Det som gör att vi som människor tillsammans blir enastående. Såväl i det lilla som i det stora. Att det finns en mening med att utföra och bidra till samhällets framgångar. För det krävs kraft, mod, ork, fokus och allt annat som vi behöver för att uträtta stordåd. Nämligen att se till att vi inte blir föremål för andra länders lust att använda Sverige som en lekboll.

Det gör mig glad att flera väljer att ansluta sig och engagera sig.

Andra bloggar från SebastianPeter Johansson och Martin Moberg om sängjätten (C)ova,  Lumme om att SD är ett högerextremt parti, Jonas Ringqvist om en ond man med onda idéer, Christian Norlin om ordföranden i KDU, Göran Johansson om fler engagerade socialdemokrater, Bloggen Kafebord om Åkesson som försvarar sig, Ali Esbati skriver om tiden efter Utöya, Jinge hittade 8,5 ton konstgödsel, Lasse Strömberg om så skapas hat, Pierre Ringborg om Hellsborns time-out, Lotta Jönsson om att demokratin fått sig en törn

Media: AbAb2,AB3SvDDNDN2DN3SvDSvD2. Fler länkar från Martin: SR 123456SVT 123456789101112LO-tidningen 12EKNyheterna 123456DN 12345678910SvD 123456Expr 1234567GP 12345

Read more: http://martinmobergsblogg.blogspot.com/#ixzz1TQU2Yw3C

Läs också: Westerholm om krokodiltårar och Högberg om socialdemokratiska uppdraget, Peter Johansson om att vi måste bygga ett samhälle utan rädsla, Martin om fortsatt allvarliga brister hos Reinfeldt

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionen och Bloggar.se


Vården går på knäna

OECD sammanfattar vården under begreppet ”välfärdens tjänster”.  Det innebär kort att de gemensamt finansierade verksamheterna har till uppgift att säkerställa skäliga och jämlika levnadsförhållanden för människor i utsatta situationer. Frågan är hur vårdkrisen i Skåne ska lösas för att säkerställa målen om en god vård? 

När jag läser den budget som Skåneregionen har fattat beslut om ser det riktigt bra ut. När jag läser vad media skriver och vad fackförbunden berättar då framträder en helt annan bild. Naturligtvis skulle en del säga att det snart är höst och avtalsförhandlingar. Då har man kanske inte tagit förstått situationen, som sammanfattas utmärkt av Roger Jönsson och av Vårdförbundet .

Det unika är att samtliga fackförbund är överens. Upplevelsen är att de samtal som förts med ledningen och politiken inte har varit konstruktiva. Vårdförbundet sammanfattar det så här:

– Det påpekas från politikerhåll att det satsats mer pengar i Skåne, men priserna är inte desamma som för 20 år sedan. Patienterna är fler och läkemedelskostnaderna högre…  

Region Skåne är ett bra exempel på där vårdvalet inte har bidragit till en lösning. Istället verkar det som om ökade omställningskostnader har genererat en besparing. En besparing som i sin tur har lett till en tyngre belastning för de som ska vårda på lika villkor. Jag kan förstå personalen och jag kan förstå de som har visionen.

För när jag läser budgeten och ser de ambitioner som presenteras blir jag glad. Hade man lyckats då hade personalen mått bra och så även patienterna. Det är absolut inget fel på ambitionerna. Däremot ser verkligheten helt annorlunda ut. Frågan är varför?

En del av svaret hittar jag konstigt nog i Östersund som valt att införa vårdvalet. Där stoppade arbetsmiljöverket mot vite patientflödet till en vårdcentral. Landstingsrådet Harriet Jorderud (s) fick ett antal frågor Länstidningen i Östersund. Dels pekade Jorderud på det stora omställningsarbetet som pågått sedan 2008 som inneburit att samtliga landstingets verksamheter gjort stora ansträngningar för att skulle komma in i de tilldelade ekonomiska resurserna. Det är ett fenomen som jag tror många landsting går och gått igenom. 
Samtidigt pekade Harriet Jorderud på en viktigt styrningsfråga och dess konsekvenser. Nämligen effekten av konkurrensen och reglerna. Hon beskriver det så här när hon får frågan om det är hälsovalssystemet som det är fel på:

– Det är två saker, besparingarna och ett hälsovalssystem som inte tillåter att vi flyttar pengar mellan verksamheterna som vi kunde göra tidigare.

Pengen följer med patienten. Det är samma system som med friskolorna. Jag har tidigare skrivit om friskolorna och de omställningskostnader som kommunerna drabbas av när skolpengen följer med eleven. Hälsovalssystemet i Öresund fungerar på samma sätt. Pengen följer med patienten. Men, de fasta kostnaderna som tex hyra och personal som finns kvar i landstinget är inte lika rörliga. Det betyder i korta drag, att intäkten försvinner och landstinget har kostnaderna kvar.

Primärvården har, enligt Socialstyrelsens undersökning, lett till att 223 vårdcentraler tillkommit och 30 lagts ner. Frågan är hur stor vår skatteökning kommer att bli som en följd av att vi fått fler vårdcentraler? För kostnaderna lär inte ha minskat.

Allt är inte en kostnadsfråga. Vi kan lära oss av valfrihetssystemet med friskolorna att synen på eleven förändrades. Vi kan också lära oss av de effekter som uppstod. Däremot tror jag inte att någon har hittat en lösning. Det är positivt att Socialstyrelsen under 2011 ska utvärdera valfrihetssystemet. Fram till dess är det minst lika viktigt att fundera över hur strömmarna av patienter ska hanteras.

Kanske det är så att vi helt enkelt inte får upphöra att ställa frågor. Frågor som leder till att vi kan betrakta det vi gör på ett nytt sätt. Kanske det är så att när vi glömmer bort att ställa frågor som balansen upphör? När vi blir alltför fokuserade på att producera och inte ser produktionsförmåga som viktig del i ett uthålligt system? Ja, då kanske vi måste tänka om, såväl som anställd som ansvarig för verksamheten.

 

Vårdkris som en följd av hälsovalet?

Läs Roger Jönsson, Martin Moberg

Media: DM 1234SydsvSVT 12KvP 12Expr

Länk tips från Roger Jönsson,

Region Skåne Budget och verksamhetsplan 2011:
http://skane.se/upload/Webbplatser/Skaneportalen-extern/OmRegionSkane/ekonomi/budget/Budget_2011_webb.pdf
Tidnings- och debattartiklar om sjukvårdskrisen i Skåne:
http://www.sktftidningen.se/artikel/fack-gar-samman-i-protest-mot-sparkrav-57242
http://www.dagensmedicin.se/dagenssjukskoterska/nyheter/2011/07/15/hogst-betalde-chefen-hojde/index.xml
http://www.dagensmedicin.se/dagenssjukskoterska/nyheter/2011/07/14/region-skane-infor-kvinnol/index.xml


Grekland kan göra skillnad

Det finns alltid vinnare och förlorare när stora budgetunderskott ska hanteras. För oss alla är det nu en fråga om vem som ska betala, vad och när. Det är bra att bankskatten inte blir en verklighet. Däremot måste det finansiella regelverket styras upp. Samtidigt är det en fråga om hur Europa kommer att stärka sin svagaste länk?

Det är spännande att få vara med i en process som den vi nu ser framför oss. Iallfall blir det många tankar när jag går ut och går med hunden. Alla naturligtvis fullständigt ogenomtänkta och absolut inte förankrade i någon forskning eller för den delen räknade på.

Hopp är viktigt. Samtidigt måste vi som medborgare i våra egna länder ta ett ansvar för vår konsumtion. Den bördan kan knappast lastas på någon annan. Greklands pensionsålder måste höjas. Samtidigt är det viktigt att förstå att Greklands arbetsmarknad är skör.

Förutom frukt, grönsaker och textilier exporterar inte Grekland så mycket. De har inte heller någon större industristruktur, bortsett från en stark rederi- och sjöfartsnäring. Däremot har de en betydande turistnäring som står för en stor del av landets intäkter och en ekonomi kan inte endast baseras på turism. Den grekiska krisen är i allra högsta grad strukturell och det innebär svårigheter. Människor förlorar inkomstmöjligheter och i det finns ofta fler problem.

Strukturella kriser sett över tid brukar tvinga fram innovationer, nya företag och tillväxtområden. Däremot kräver det ett nytt sätt att tänka och ibland även ändringar i regler och lagstiftning. Framför allt krävs det ett moraliskt åtagande.

Europa är stort. Kanske det är så att Grekland är det land som har bäst förutsättningar att lära oss om krishantering? Så frågan är, vilka företag skulle kunna tänka sig att etablera en verksamhet i Grekland? Vilka aktiägare vågar köpa bankaktier eller kanske investera i telekom? Vilka planer har Grekiska politiker för att främja framtida produktion och produktionsförmågor? Hur kan Grekland få ett utökat handelsutbyte? Vilken kunskapsuppbyggnad krävs? Inte minst vad ser det Grekiska folket för alternativ? Ska den offentliga sektor byggas upp? Den är såvitt jag förstår alldeles för svag och behöver Grekland se över sitt skattesystem?

För min del ser jag det som en unik möjlighet, i internets tid, få möjlighet att studera hur USA, Europa och Kina löser tillväxtekonomins grundläggande problem. Kanske det blir som Mats Persson, nationalekonom, skrev den 9  Januari 2011? Att Grekland kommer att tillåtas ställa in sina betalningar och skattebetalarna får rädda bankerna? Kanske EU fattar beslut om en skuldsanerings- och investeringsplan för att främja det nya Grekland.

Det blir en spännande tid, åtminstone för en ekonom.

Bloggat: Martin Moberg,Peter Andersson om USA, Sebastian klockrent om effekterna av budgetunderskott, Storstaden om vad medborgarna tänker och stödjer

Fler blogginlägg på Öppna kriskommissionen,  Netroots,  Politometern,  Bloggar.se

Media: SRSvD 123DILO-tidningen 123SVTExpr 12,Libertas

Greklands kris - vår kris?


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 115 andra följare