Slott eller koja – skattesänkningar är inte bra för skolan

Skolan är ett samhälle i miniatyr. När vi delar upp skolan i enheter uppstår skillnader. Dessa skillnader är idag ekonomiserade. Du får en skolpeng och skolpengen kommer från skatten. Sänks skatten – blir det mindre pengar över till skolan. Mindre pengar till skolan leder till större skillnader. Där några får mer och andra mindre medel. På sikt påverkar också de tilldelade medlen betygen, där några får bra och andra sämre betyg. I båda fallen ökar skillnaderna och gör dem alltmer tydliga. Skattesänkningar har lett till att skolan inte ger en enhetlig utbildning och att skolorna har fått olika förutsättningar. Dissektionen av skolan har gjort att den goda idéen om skolan förlorats. Med det flera generationer av barn som går i skolan.

I det goda samhället bryr sig människor om varandra. Det är en påminnelse. En påminnelse om att vi har ett ansvar för det som idag händer i skolan. Att föra budskapet vidare om att vi har ett ansvar för varandra. Oavsett skillnader. Vårt vardagsbehov är att få saker begripliga, meningsfulla och hanterbara. Det är inte något som vi föds med. Det är något som vi måste lära oss och bli påminda om. Skolan – oavsett vilken enhet det är – har ett uppdrag att lära oss människor att – vi måste lämna kvar lika mycket och lika bra till våra efterkommande. Det är skolans mest heliga och enhetliga uppdrag.

Praktiskt innebär det att alla skolor ska ges förutsättningar att bedriva en skola där alla ges möjligheter att bli ansvarsfulla medborgare. Att i detta fallet lära sig att man har olika värde som en följd av att en kommun har olika ekonomiska muskler är inte att lära eleverna något om hur vi bygger ett gott samhälle. För det är genom samarbete och tillit som vi åstadkommer en hållbar tillväxt.

I denna insikt uppstår också det politiska mandatet. Oavsett hur du än fungerar, kan du inte göra allt själv. Oavsett vilken människosyn du än har. Oavsett vilken skolenhet du än tillhör. Skolan kan förbättras genom samarbete. I detta ligger många problem och möjligheter till lösningar. På vägen en hel del fällor. Åtminstone för dem som vi kan avkräva ansvar. För om skolan av idag inte fungerar har de som kan avkrävas ansvar förlorat sin legitimitet.

Vi väljare har att ta ställning till hur skolan av idag fungerar. Det handlar om vår skola som helhet. I allra högsta grad hur du upplever att skolan fungerar. Inte bara medialt utan också rent praktiskt. Det handlar om vårt samhälle och dig. Dina barn, barnbarn, grannars barn och nyanlända barn.

Skolan har ett av de tuffaste uppdragen. Det uppdraget kan och får inte fortsätta att monteras ned.

Därför är mitt val självklart. Det blir inte en mandatperiod till med Alliansens företrädare. Jag väljer att stoppa nedmontering av välfärden!

 

 

Stoppa nedmonteringen av skolan genom skattsänkningar

 

 

(Tack Martin Moberg!) Peter Högberg och Alliansfritt Sverige och Calle Fridén och Ola Möller och Göran Johansson och Annarkia och Michaela Leo ochMartin Moberg 1 och MMO2 och Ann-Sofie WågströmArbetet 1Arbetet2Ab 1,Ab2SkånskanExpr 1Expr2DI 1DI2DI3HDSVT 1SVT2SvDSR Ekot,Sydöstran 1Sydöstran2DNFolkbladetÖstranGotlands folkbladNSD,ArbetarbladetAllehandaVärmlands folkblad,

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Vardagen

Vad tycker du? Är du intresserad av att skapa en förändring eller bara intresserad av att delta i det liv du är i just nu? Vi har idag haft styrelsemöte i vår lokala förening. Det är alltid lika givande och jag blir ibland förvånad över de som är ”lite” från ovan som inte förstår vilken kunskap som finns. idag har vi diskuterat allt från Reinfeldts respektlöshet i partiledardebatten till effekterna av avregleringarna inom skola, äldrevård och kollektivtrafik.

Vi är inte nöjda. Vi vill se ett parti som blomstrar och lever sina ideal. Vi vill att färre ska vara fattiga och färre ska gå ut skolan med dåliga betyg. Vi vill att fler äldre ska klara sig själva och vara friska. Vi vill att fler föräldrar ska kunna hjälpa sina barn och framför allt ha tid för dem.Vi vill ha fler företag som växer sig starka och blommar därför att företag har en god ide. Vi vill ha ett starkt samhälle där välfärden ger oss en grundtrygghet. En känsla av att när vi är svaga då kan vi förlita oss på att andra hjälper oss.

Vi vill att vi blir fler som bryr oss om hur vårt samhälle ser ut. 

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Created for the template Mall:Användardiskussi...

Created for the template Mall:Användardiskussionshuvud (Photo credit: Wikipedia)


Flitiga bloggare – en del av det civila samhället

Ikväll kommer du att kunna se en rapport om vad bloggare skriver om. Unionen (pressmeddelandet kommer på måndag) har låtit analysera 964.015 blogginlägg som skrivits av totalt 2.914 bloggare. Det stora flertalet har en politisk förankring – men det rapporten visar är att antalet som är opolitiska. De är till och med den enskilt största gruppen. 

Så vad skriver vi om? Enligt rapporten som Unionen tagit fram, skriver vi främst om arbetslöshet och vad Martin Moberg kallar för den sjuka sjukförsäkringen. Men, här finns också frågor om FRA, Arabiska våren, RUT-avdrag mfl frågor. Det som ändå verkar mest hett är frågor som rör arbetslösheten, A-kassan och inte minst sänkta ingångslöner för ungdomar.

Det sista berör även mitt egna skrivande. FP har idag en kampanj som handlar om att ändra vår inställning till sänkta ingångslöner för ungdomar. DN har som ett led låtit ett opionsbildningsföretag genomföra en undersökning. Det som irriterar mig är att undersökningsfrågorna inte presenteras eller för den delen hur undersökningen genomförts. För jag tror att genom att ställa frågor på ett särskilt sätt så kan man få fram det resultat som man önskar. I det här fallet att vi svenskar anser att det är bättre att ha ett jobb än att inte ha det.

För mig är det en självklarhet att sänkta ingångslöner också leder till krav på sänkta löner för alla. Att just tro att det är priset på lön  som är ett misstag. När det gäller IF Metalls avtal har enligt Staffan Lindström som bloggar då coh då på jämlikhetsanden endast 40 personer tagit del av det sk ungdomsavtalet. Anledningen är helt enkelt att företagen har svårt att uppfylla kraven som ställs i avtalet.

Totalt saknas idag drygt en halv miljon arbeten. Frågan som ställdes på ett seminarium tidigare i veckan var om arbetslösheten var för hög som en följd av räntenivån? Många bäckar små men den största gruppen individer som inte har ett arbete utgörs av ungdomar mellan åren 15-24. De är utanför och får inga arbeten. En del av orsaken som anges är att de inte har utbildning. Skolverket har precis släppt en rapport den är inte nådig. Den visar att skolan blivit alltmer segregerad. Martin Moberg skriver i ett inlägg att;
Det fria skolvalet, som alltså lett fram till läget av idag, är emellertid som elefanten i rummet; alla vet att den existerar och ställer till med elände på olika sätt men ingen vågar prata öppet om det eller ens agera för att en mer jämlik skola ska komma till stånd. 
De är dessa ungdomar som inte får arbeten. Visst kan räntenivån ha betydelse. Men är det problemet? Samtidigt kan jag se att det inte finns några skarpa förslag även från vår socialdemokratiska horisont.  Budgetmotion  har visserligen förslag men bryter det utvecklingen? Har vi ställt rätta frågorna på hur välfärden ska formas?
Bloggarna är idag en del av vad vi skulle kunna säga karakteriserar det framväxande civila samhället. Det är inte längre panelhönorna som skriver. Det är engagerade människor som vill påverka och bli hörda. Ofta utan att bli formade in i och av politiskt korrekta agendor. Men, det här är jag inte ensam om att ha skrivit om.
Oavsett vad kommer sociala medier att förändra vårt civila samhälle. Flitiga bloggare är vad jag skulle vilja säga det civila samhällets megafoner. Det gör att vårt politiska landskap är på väg att förändras.  Om vi som socialdemokrater inte klarar av att hantera den förändringen inom vår egna organisation. Ja – då har vi ett problem. För bloggandet kommer inte att minska. Det verkar istället stadigt öka.
Media: Rapport 1, Rapport 2, Peter Andersson,Martin Moberg, Anna Vikström och Tokmoderaten (ny bekräftelseblogg på gång? :-)) på samma tema, Westerholm (tack för länkarna),Hans Hoff,  SVD1SVD2SVD3DNABEX1EX2,  Läs gärna Benjamin Juhlins tankar och så även Aftonbladet, Eget inlägg om civil samhället, Hallandsbloggen, Peter Johansson på samma tema
Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Välfärden viktigare än stat och kapital

Tänk er att slå upp ett förhandsexemplar av en bok. Det har jag fått göra och njutit av inbjudan att tänka. För frågorna som ställs i Ardins, Linderyds och Ricknes nyutkomna bok ” Välfärden är för viktig för skötas av bara staten och kapitalet” är värd att tänka kring. Inte bara läsa – utan verkligen tänka. Det finns nämligen ett problem. Vi kan inte längre negligera det utan vi måste aktivt börja ställa fler frågor.

Vi har en befolkning som stadigt blir äldre, friskare och samtidigt sjukare. Färre ska försörja fler. De modeller som vi har haft har handlat om att lösa behov av försörjning genom pension, omfördelningen via skatt  eller genom sk frivilliga försäkringar. I takt med att vårdbehovet ökat har frivillig insatserna ökat. Kort och gott konstaterar boken att det inte fungerar. Något som dagligen  uppmärksammas när brister belyses.

Inom vårdsektorn har valfriheten blivit en marknad där få företag tar hand om äldreomsorgen och gymnasieskolorna. Boken pekar på att de samlade kommunala resurserna för äldreomsorg mellan åren 2000 till 2009 minskat. Samtidigt har den ideella sektorn ökat. Med det, menar jag, även  kostnaden för att hantera mångfalden. I syfte att hålla dessa kostnader nere har det lett till att staten och kommunerna utvecklat kvalitetsmått och regelverk som lett till en standardisering. Författarna ställer sig frågan om det är bra.

Mångfald innebär inte nödvändigtvis minskade kostnader.  Privata företag kommer att agera inom ramen för sina mål precis som ideella aktörer. Därför är det viktigt att vi inte längre pratar om resursbrist. Vi måste helt enkelt våga börja prata värderingar och inte minst hur det civila samhället och morgondagens välfärd ska se ut.

Författarna konstaterar att det finns ett myller av tankar och ideer. Därför är det viktigt att bjuda in till olika typer av lösningar som möjliggör sociala innovationer, empati och inte minst en acceptans för vad det innebär att vara äldre eller barn och sjuk. För visst finns det många goda exempel som ”Lilla Erstagården” eller utveckling av teknik som möjliggör ökad frihet för människor med olika typer av handikapp.

Därför är det viktigt att faktiskt fundera över värdegrunden och vad vi önskar för vård i livets olika skeden. Här håller jag med författarna om att fokusering på nyckeltal eller kostnadseffektivitet innebär risker. Det bjuder inte in till innovationer som mycket väl kan vara morgondagens lösning.

Jag rekommenderar dig att läsa boken och delta i samtalet kring morgondagens välfärd. Inte minst att berätta om sociala innovatörer, innovationer, nya frivilliga former och förslag på lösningar.

Däremot tror jag kanske inte på utökad avdragsrätt eller mer flexibla upphandlingar. Inte utan att detta faktiskt kopplas till en rejäl diskussion om värderingar och etik. Precis som att det inte räcker med breda kvalitetsmått utan att det finns en konsekvens för de som inte uppnår mål. Men, det här är inte enkelt och därför handlar det i hög grad om att tänka och fundera. Ställa fler frågor och hitta fler lösningar.

Självklart känns dock uppmaningen om att värna det civila samhällets oberoende och utredningen om ny bolagsordning.

Läs!

Media: Anna Ardins blogg, Westerholm, Kulturbloggens recension SvD BrännpunktAftonbladet,  Aftonbladet2.

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Vårmotionen ger en väg framåt och hopp!

Det är med viss glädje och viss oro som jag läser den socialdemokratiska vårmotionen. Är du som jag politiskt intresserad – läs. För här finns den mjuka varianten av din framtid. Vad det handlar om är att vi alla måste börja samarbeta och faktiskt diskutera vad vi vill att samhället ska stå för. Det handlar om att vi alla bjuds in till ett konkret samtal för att se vad som kan göras. Istället för att bli lyssnad på och förstådd.

Vi måste ha företag som överlever – dagens lokala, nordiska, europeiska och globala klimat. I detta måste vi stå starka för att värna den framtida (hur den nu ska se ut) välfärden. För vi får inte mer än vad vi betalar för. Med moderat politik kommer dessutom en större del att försvinna till annat än välfärd. Ja – ni vet. Vinster till riskkapitalbidrag (nej jag är inte vänster).

Vi måste satsa på utbildning. Samtidigt visar en rapport från Konjunkturinstutitutet idag att det finns en uppenbar risk för att just kvinnor blir för överutbildade. Ja- hoppa nu inte till. För till viss del har författaren rätt. Vi kvinnor är i högre grad välutbildade – men inom fel områden. Som en följd tjänar vi kvinnor ungefär tio kronor mindre i timmen än männen.

Därför är det riktigt intressant att det finns ett konkret embryo till nyckeltal. Embryo därför att det behöver utredas mer och nyckeltal därför att det ställs i relation till en slags förväntad utveckling. Varför jag tycker att det är intressant är för att det blir en metod för en slags prioritering när satsningar ska kunna ske mellan mjuka (vårdyrket= ofta kvinna) kontra hårda (infrastruktur = ofta män) investeringar. Intressant för att det som KI rapporten säger är att vi kvinnor behöver tänka om när det gäller konkurrens och inte minst yrkesval.

Det som jag tycker är mest glädjande är ett erkännande till alla de som nu är arbetslös, utbildningskontrakt och andra goda förslag inom innovationsområdet. Det är glädjande för att här beskrivs äntligen vi medborgare som vuxna individer som vill något. Inte  som Moderaterna välvilligt formulerade sig när de välkomnade Magdalena Andersson med orden:

Nya Moderaterna är det parti som tar deras missnöje på allvar, lyssnar in kritik och försöker lösa de problem människor upplever i sin vardag.

Det låter mer som en mästrande fader som vill fostra, istället för att ge oss egenmakten, möjligheten och friheten. Friheten att vara med för att bygga upp ett gott liv i ett samhälle där etik, samarbete och hopp blomstrar.

Mitt betyg – fyra av fem stjärnor…så här långt.

Ja till hopp som möjlighet till insikt, påverkan, frihet och inte minst ett gott samhälle

Läs mer här: Socialdemokratiska vårmotionen, Aftonbladet1, Aftonbladet 2, (tack Martin) DNSVTExprSR

Annika HögbergJohan Westerholm, Peter Högberg, Eva Borg Martin MobergPeter Johansson och Roger Jönsson

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Hopplöshetens politik

Den moderata politiken är allt mer en hopplöshetens politik. Massarbetslösheten har bitit sig fast och Borg kan inte komma ifrån det faktum att det som sades igår också gäller idag. Utanförskapet har ökat. Fjorton minuter in i klippet kan vi höra Anders Borg försöka förklara att 6,5 är större än 7,5 procent. För alla som tror att de är på det sättet måste jag säga…påskharen finns inte. Precis som Wolodarski i sin ledare försöker förklara att de som tycker att våra skattemedel ska gå till verksamhet är vänster.

Precis som 6,5 procent är mer än 7,5 procent ska det alltså vara i sin ordning att ta ut skatt för att företag ska kunna ta ut vinster. Det är möjligtvis i sin ordning om företaget ska längre fram investera i vägar eller för den delen nya energislag. Men, det kan aldrig vara i sin ordning när vi talar om att producera tjänster som skola och vård. För vad har de senaste undersökningarna visat? De har visat att friskolor har en lägre lärartäthet och sämre kvalitet. Det har visat sig att stora vårdföretag haft lägre bemanning och sämre vård om våra äldre.

Det är som den extrema högern glömt bort att jämlikhet är viktigt. För vad som händer när vinster tas ut i välfärden är antingen att färre får jobb och lägre löner. Ojämlikheten ökar. Här verkar de som är förespråkare för vinster inte vilja se att ojämlikhet är socialt nedbrytande. Det är först på senare år som vi kunnat se vad som händer. Den bild som framträder är överraskande och chockande. Åtminstone för alla som väljer att se hur världen ser ut.

Skadeverkningarna är påtagliga och nedbrytande för vårt samhälle. Det är inte underligt att motsättningarna ökar och brotten blir allt grövre. Dessa nya kunskaper som finns måste vi använda oss av för att ge hopp. Hopp om att det faktiskt är lönsamt att samarbeta och för att trygga våra liv. Vi måste våga se vad det konkurrensinriktade samhället leder till. Ökade klyftor leder till ett samhälle där fler blir sjuka och ohälsotalen ökar. Precis som det gör nu. Fler blir sjuka och fler mår dåligt. Barn far illa och välutbildade ungdomar hittar inte jobb för att arbetsgivare har tillgång till gratis arbetskraft via arbetsförmedlingen. Det är som Westerholm formulerat sig ord utan substans.

Hopplöshetens politik är visionen om att den som har flest grejor när han dör vinner. Här ligger utmaningen. Att i det goda samhället skapa en hållbarhet och livskvalitet. Ett samhälle som låter oss vara självständiga och inte skrämda av undergångsretorik. En retorik som innebär att det är i sin ordning att ljuga och bedra. Sedan början av 1990-talet har ungdomsarbetslösheten permanentats på tvåsiffriga tal. Själv har jag hört skrämmande exempel på bostadsområden där det är vanligare att sakna jobb än att ha ett.

För det finns jobb. Vi behöver fler lärare i skolan och händer i omsorgen. I omställningen från hopplöshetens politik behövs människors kraft och människor som vågar ta steget. Vi behöver börja lägga järnvägsrälsen, rusta upp bostäder, skolor, bygga mindre lägenheter och inte minst modernisera energisystemen. Det är investeringar som om de ytterligare skjuts på framtiden blir till kostnader som kommer att växa i takt med att ojämlikheten breder ut sig.

Läs mer: Westerholm (tack för länkar) DN, AB (Kielos), Högberg, Jönsson och lite annat snott från DHE:  KP DL TM TB BH

Foto Timothy Fackelman


Tjuven av kulturen – Ali Baba

Han heter Henrik Holgersson men har gjort sig ett namn som Ali Baba – en svensktalande kille från Ronneby som sjunger på arabiska.

Över hundratusen har sett honom på YouTube. I dag sjöng han för första gången live på torget i Ronneby. Helt suveränt och tjuven av kulturen – Ali Baba vann direkt mitt hjärta. Lyssna och njut.

http://svt.se/embededflash/2741456/play.swf

Funderar på om vi inte ska be honom komma till Flen…

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionen,Bloggar.seNyligen


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 122 andra följare