Gla(m)orösa bidrag

Littorin talar nu ut i sin bok och i nyhetsmorgon på TV4. Påskdagen talade partisekreterarna för Allians om att de gärna ville fortsätta regera. Artikeln i SVD brännpunkt i kombination med de otaliga lögner som nu visar sig har lett till att Alliansens politik inte bara framstår som hopplös utan också, som Andersson skriver, alltmer jippobetonad. Det är kanske inte konstigt. Särskilt om Moderaterna har tagit emot anonyma partibidrag.

För litar jag på Littorin? Nja….jag har inte gjort det förut. Så varför ska jag göra det nu? Men å andra sidan sett vet vi att M har tagit emot anonyma icke redovisade partibidrag. Frågan är bara om de verkligen var 6-siffriga. Frågan är om det bara var M? Rykten säger också att Centern varit involverade. Utanför står Folkpartiet och Kristdemokraterna som säkert kommer att hamna utanför riksdagen. Väljarna lär enligt strategerna strömma till såväl Moderaterna som Centerpartiet. Frågan är om väljarna kommer att följa strategernas spel eller välja själv?

Om detta har jag skrivit många gånger, som här ”Fina ord sätter inte mat på bordet” eller när jag skrev om att ”moderat politik gör hushållen till förlorare”, ”Gnällig, orealistisk, felfokuserad...”, ” Idioten – är det vårt framtida samhälle” , ”75?!?”, ”M:s backning är inte trovärdig”  mfl.

Peter Johansson skriver att Littorins bok väcker frågor. Det håller jag med om. Precis som jag faktiskt bara vill att bidragen redovisas. Därför att det är relevant för oss väljare och jag slutar med att citera ett läsvärt inlägg.

Vi redovisar vår finansiering. Att vi jobbar tätt tillsammans med LO och LO-förbunden torde knappast vara någon nyhet – vi är öppna.

I höstas formades någon slags arbetsgrupp av partisekreterare för att undersöka möjligheten av hitta ett frivilligt regelverk. Carin Jämtin pratade om att ge gruppen tre månader. Vi är mer än tre månader in på det nya året och inget har hänt.

Bloggat: Leine johansson om Carmea

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


En Tolgforsare har sett världen

För ett par timmar sedan närmare bestämt 14.35 påbörjades en presskonferens som kommer att gå till historien. Fram trädde vår försvarsminister Tolgfors för att redogöra för affären kring Saudiarabien. Själv tycker jag att genomgången som förklarade hur allt hänger ihop var bra. Ända fram till dess att han började skylla ifrån sig.

För om Tolgfors nu varit ute på hal is, likt Bambi, då har vi ett problem. Det problemet är inte bara som Westerholm träffande beskriver ett ledarskapsproblem för Tolgfors. Det är ett problem för Alliansen. För jag förutspår att en Tolgforsare sett världen. Det var nämligen ett tal som pekade ut en massa som var med och kanske har han rätt Tolgfors. Kanske var han bambi på hal is och kanske han fortfarande är det.

Krassman menar att Tolgfors kommer att avgå innan måndagen. Det kanske är på det sättet. Men han är inte själv i detta. Därför skulle jag rekommendera alla som nu varit involverade att ta den rätta vägen genom att göra en ordentlig utredning ifrågan. Ytterst är det hur vi än betraktare det vår statsminister Reinfeldt som har ansvaret. Precis som Martin Moberg och Alliansfritt reflekterar över.

Peter Johansson beskriver kort på ett utmärkt sätt vad Tolgfors sa:

  1. FOI hade nånstans runt 2007 mer eller mindre sanktionerade kontakter med Saudiarabien (SA)
  2. Under dessa kontakter trodde SA att FOI erbjöd dem en vapenfabrik, något de inte hade rätt till
  3. Generaldirektören (GD) för FOI stoppade detta och informerade såsmåningom(2010) Tolgfors.
  4. Tolgfors vidtog inga åtgärder.med anledning av det inträffade

Förutom Peters frågor om bland annat Carl Bildt, skulle jag vilja ha svar på det är vilka är ägare till aktierna i bolaget som startades. Varför startades bolaget? Är Carl Bildt involverad isåfall hur? Varför blandar han in Folkpartiet och miljöpartiet? Vad är det han så gärna vill berätta för oss alla?

Så vad är det att göra en Tolgforsare, ja förutom att skylla på andra och inte ta sitt ansvar så handlar det nog om det språk han uppvisar mot journalisterna. Där kan man säga att mitt förtroende för Tolgfors utraderades.

Ny svensk militär-civil Afghanistan-strategi

Ny svensk militär-civil Afghanistan-strategi (Photo credit: bisonblog)

Media: SVT 123FolkbladetVästerbottens folkbladSR 1234DNAb 12345SvD 1234Expr 123

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionen,Bloggar.seNyligen


Gissa – vem tror att arbetslösa är lata?

Europa skulle ge oss arbete och Europa skulle ge företagen trygghet. Det ser inte ut på det sättet.

Jämlikhetsanden formulerar sig så här efter att ha sett Aktuellt:

”Folk vill tydligen inte jobba fast man får skatteavdrag när man gör det. Jäklar, vad lata svenskarna är!”

I rapport hör jag hur en ung kvinna berättar om sin rädsla. En rädsla om att efter utbildning inte få ett arbete. Den otryggheten kommer att kosta oss en hel del. För det är på det sättet att om vi kvinnor märker att världen blir mer otrygg och mer ojämlik – då kommer vi faktiskt att ge attan i att föda barn. Det händer i Ryssland, det händer i Spanien och det händer i våra sinnen. Just nu.

Men det är inte den enda effekten. Flera av de som riskerar att bli arbetslösa eller är det har lån. De är skuldsatta. Människor som är skuldsatta och arbetslösa drabbas i högre grad av ohälsa både psykisk ohälsa så som depression och sömnlöshet, men även fysisk ohälsa som exempelvis hjärt-/kärlproblem, magproblem och tusen andra problem. Det är en kostnad som samhället får stå för.

I detta finns också ett barnperspektiv som tex motion 2011/12:C369 belyser. Det är en oansvarig politik som förs. Idag har vi diskuterat hur vi inom vår lokala förening ska börja förbreda oss. Vi har (kanske lite vågat tycker en del) bjudit in Håkan Juholt. Vi hoppas att han kommer. För vi vill lära oss mer om det som kan ge människor livsdrömmar.

Alliansens politik är inte en sådan politik. Den ökar ojämlikhet och orättvisan. Det finns ingen valfrihet i det samhälle där marknaden styr. Det finns inget människovärdet. Det handlar inte längre om att du kan lyckas eller bygga dina livsdrömmar. Istället handlar det om att du ska känna dig maktlös. I Hälleforsnäs vill vi inte det. Vi vill bidra till en social demokratisk framtid. En framtid som i allra högsta grad börjar där vi står. En politik som behöver oss som människor och inte som knapptryckande samtyckande individer. Särskilt inte av ett parti som säger en sak och gör något helt annat. Var det inte M som skulle redovisa partibidraget på frivillig väg?

Därför tycker jag att det tråkigt att läsa :

…nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering. 

Bloggat: jämlikhetsanden – Vi är inte lata – vi har bara inga jobb. Roger JönssonOscarsson
Media: SVTSRSRDNSvDSRLO-tidningenDagens Arena,Socialdemokraterna

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Vilken organisation är bäst för offentlig verksamhet?

Solidaritet är ett föråldrat ord och ändå högaktuellt. Spänningarna mellan medborgare och politiker ökar. Ta bara situationen i Grekland, Spanien och Portugal. ETUC, som löntagarbloggen skriver om idag, protesterar mot nedskärningarna. Vad vi glömmer bort är att det inte bara är nedskärningar utan också en omfördelning av våra skattemedel till vinster.

Idag har jag ställt frågan, vilken organisation är den korrekt mest effektiva för kollektiva nyttigheter? Eller annorlunda uttryckt vilken organisation är mest lämpad för att driva tjänster som vi vill med våra skattepengar? För de som tycker att företagen ska in i det offentliga är svaret givetvis företaget. Vinst måste tillåtas därför att det i slutändan finns dåliga tider. Just det argumentet är i allra högsta grad ideologiskt, precis som mitt argument att privata företag som drivs med vinstintressen inte ska finnas i den offentliga verksamheten. Det är helt enkelt att stjäla av mina pengar som jag avstår från. Jag återkommer lite längre ner.

Företag är till för att maximera sin vinst. Den rättigheten har företagen och så länge vi är på den privata sektorn – i min mening en förutsättning för att klara sig långsiktigt. Warren Buffett (som jag beundrar som företagsledare) har när han letar efter konkurrenskraftiga företag ambitionen att räkna på hur pass hållbar ekonomiskt styrka företaget har. Företaget har därmed visat att det finns en marknad, en kostnadsmedvetenhet och god strategi. Inte minst förmågan att bygga ett varumärke. För om ett företag inte har en god tanke kommer företaget gå i konkurs. Åtminstone om det råder konkurrens.

För här har vi ett dilemma när det gäller vilken sorts marknad som företaget agerar på. Företag uppnår ibland en sådan styrka att det blir för stora (själva eller tillsammans m andra genom tex karteller). Dessa företag blir sällan effektiva eller särskilt kostnadsmedvetna. Snarare kommer vi att få betala för den ineffektivitet som byggs upp i organisationen.  Det sker antingen genom för svällande organisationer, löneglidning eller bonusar. En annan poängen är att avkastningen som går till ägaren aldrig kommer att gå tillbaka till skattekollektivet. Det kommer, lite förenklat när företaget är privat ägt, att gå till annat.

Just denna drivkraft är bra för företaget som lyckas med att öka sina vinster. Inte sällan leder jakten på ökade vinster till en jakten på lägre kostnader. En jakt som ofta kommer att handla om att pressa såväl löner som att hitta den kvalitetsnivå som olika kunder accepterar. Konkret innebär det att kunder som har pengar kommer att få en bättre kvalitet.

Frågan är vad är det för sorts valfrihet? Om det är pengarna som du har som kommer att avgöra vad du får för service eller rättigheter i samhället? Låter det föresten inte lite gammalt?

Iden om vinsten när vi talar om att driva skola eller äldreomsorg kommer att leda till ojämlikhet och söndring. Vinsten som drivkraft är oerhört stark. Vinsten som mål och varumärke – lätt att förstå. Det är i sin ordning när vi pratar om den privata sektorn. Det är i min värld inte i sin ordning när vi pratar om att driva ett samhälle. Ett samhälle som syftar till att omfördela mellan olika resursstarka individer och mellan generationer.

Frågan är bara om det är en fråga om storlek, vinst eller (bolags)direktiv. Ja, jag ställer frågan en gång till – för just idag har jag inget svar. Vilken organisation är den mest lämpade för morgondagens offentliga verksamhet? En verksamhet där valfriheten inte ska kosta oss skjortan genom osunda vinstintressen som leder till höga bonusuttag och skatteplanering på bekostnad av verksamhet.

Ja, vad säger du? Vad vill vi ha? Eller ska vi be våra förtroendevalda att göra precis som regeringen? Strunta i att följa fattade politiska beslut? Kommunalt trots kanske blir vardagsmat med en regering som inte tycks lyssna på sitt folk.

Och naturligtvis undrar jag när M tänker svara på de åtta frågorna och inte minst när de tänker redovisa var partibidragen kommer ifrån.

Bloggat: Löntagarbloggen - om solidaritet, Alliansfrittsverige.nu om LOV Martin Moberg om Car(m)a som täljer guld, Roger Jönsson - om regeringens bristande ansvar, LO-bloggen om sjukförsäkringen

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

 

 



Vadå följer inte regering fattade beslut?

Vår välfärd grundas på att vi betalar skatt. Skatten används sedan till att dels bedriva verksamhet och dels tillhandahålla socialförsäkringar och bidrag. Hur omfördelningen ska göras bestäms utifrån en politisk dagordning. Vad skatten ska användas till är i allra högsta grad en medborgarfråga eftersom omfördelningen och verksamheten som bedrivs påverkar våra liv.

 Fungerar inte skolan, äldreomsorgen, elmarknaden eller kollektivtrafiken kommer vårt samhälle inte att fungera. Fungerar inte socialförsäkringen kommer vår ekonomiska trygghet att minska när vi inte längre är starka. Antingen om vi föder barn, är handikappade, blir sjuka eller bara åldras. Livet är inte alltid lätt eller för den delen enkelt. Det kräver att vi tar ett gemensamt ansvar för varandra och inte minst också ett eget ansvar.

 När vi betalar skatt förutsätter vi att dessa pengar ska användas till något som vi alla för eller senare kommer att ha nytta av. Men om skatter läcker ur systemet till vinster i privat sektor då är det som jag skrivit tidigare mer eller mindre stöld. Precis som när offentlig verksamhet inte bedrivs på ett korrekt sätt. Inte bara Care(m)a utan också när ny skatt tas ut och sedan inte används till det som skatten var avsedd för.  

 Korrekt därför att vi måste hitta sätt att förstå när offentlig verksamhet är när den är som bäst. Men för att kunna förstå hur bra verksamheten är som bedrivs eller vad vi kan bli bättre på måste det finnas ett tydligt politiskt uppdrag. Ett sådant uppdrag skulle kunna vara att göra systemen mer begripliga. I mitt fall är det viktigt att det inte finns vinst- eller särintressen. För det leder sällan verksamhet som är kollektiv framåt. 

Socialdemokraterna måste ta strid för grundbultarna om inkomsttrygghet i gemensamma omfördelningssystem som finansieras och fördelas solidariskt.Annars går den svenska modellen och jämlikheten förlorad och motsättningarna kommer att växa i takt med ökade klass- och inkomstklyftor.

Är alliansen det parti som förstår effekterna av den omställning de nu genomför? Det är inte bara lägre skatter. Det är också en omprioritering av vad våra skatter ska användas till. Från socialförsäkringssystem till privata vinster. Vill vi verkligen ha det så?  Eller vill vi inte hellre ha ett socialförsäkringssystem som fungerar. En regering som tar sitt ansvar!  Här är jag helt övertygad om  - efter Socialdemokraternas förtroenderåde som var i helgen att vår partiledning klarar uppdraget. Inte minst vår partiledare Håkan Juholt.

Är det inte dags att redovisa var partibidragen går M? Eller varför ni överhuvudtaget inte följer fattade beslut som rör socialförsäkringssystemet?

Bloggat: Martin Moberg – ställer frågan om varför fler skattesänkningar Alliansfrittsveriges åtta frågor finns det all anledning att fundera över tillsammans med Röda bergets ställda fråga, varför är Reinfeldt och Borg tysta? Beror det på att S inte rasar – läs gärna Krassmans inlägg.

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Grattis till tio-årsdagen och farväl?

Euron är en valuta i gungning. Det är en valuta som när den introducerades var ett löfte om tillväxt genom företagande. Folkpartiet och för den delen de flesta Allianspartier menar att Euron är gynnar företagen. Spekulationerna kring Euron och när valutan kommer att upphöra – låter allt mer som ett styrt scenario. Ihåligt, anser en del och realistiskt redan nästa vecka.

Om Euron havererar då har vi ett stort problem. Peter Wolodarski, skriver idag på DN:s ledarsida en läsvärd artikel. Den är läsvärd av det enkla faktumet att Wolodarski beskriver en utveckling som påminner om den finansiella osäkerhet som var innan krigsutbrotten kring första och andra världskriget.  Nu är det inte längre tanks utan ett finansiellt krig. Det som är likt är att åter igen spelar Polen och Tyskland en roll. Wolodarski skriver formulerar sig på detta sätt.

Det värsta hotet mot Polens säkerhet är inte terrorism, tyska tanks eller till och med ryska missiler, hävdade utrikesministern. Den största faran är att eurozonen kollapsar.

Om Euron inte havererar då är det tack vare Julen och den amerikanska uppgången. För det Wolodarski har rätt i är att Europa måste agera. Det är inte längre ett enskilt lands angelägenhet om Euron ska kvarstå. Men, det ska inte ske genom obligationer eller ökad överstatlighet. Det skulle snarare driva på ett havererat ekonomiskt system. Lösningen ligger inte i en fiskal union.

Det måste alltså till en beredskapsplan. En plan som har en bred förankring. Annars är inte längre Euron eller Europa ett alternativ för vare sig företagare, entreprenörer eller ett demokratiskt samhälle.Därför tycker jag att de första förslag som igår framtonade med att satsa på investeringar är intressant på Socialdemokraternas förtroenderåd.

Å andra sidan sett – är det Euron som är problemet eller är det vårt konsumtionsmönster? Eller förd kvartalspolitik som lett till bristande respekt för politiker?

Dags att redovisa partibidraget M?

 

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Bloggat:Europortalen, ECB hyllar euron i en ny film, Andreas Berg, om att det inte är en Eurokris utan snarare skuldkris

Media: Svd – Greenspans förutsägelse i höstas, Svd – Buffet i samma tonläge

 

 


M det himmelska partiet

När M vill beskriva något för oss väljare görs det nästan alltid uteslutande ur ett perspektiv ovanifrån. ”Vi tar ansvar för Sverige…” och ”…har lyssnat in kritiken.”  Visst låter det bra, inkännande, lyhört och sympatiskt – ungefär som om det skulle komma från ovan? Eller ska vi tolka de svar som M säger som DN:s reporter Johannes Åman formulerat sig:

”Nu går det inte längre, vi har mer att förlora på att framstå som om vi har något att dölja än på en lagstiftning som gör det svårare för oss att samla in pengar.”

Självklart ska frågan om partibidrag lagstiftas. Precis lika klart är det att M inte har någon egentligen önskan om att faktiskt bidra till öppenhet. Det är som Tord Oscarsson skriver, dags för Reinfeldt och hans partikamrater att stå för sin historia. Det är naivt att inte stå för sin historia, precis som Elisabeth Landgren Möller skriver. Riskkapitalbolag vill tjäna pengar och inte människor.

Det är när vi slutar tro på att vi själva kan åstadkomma förändring som vi blir maktlösa. Det måste vi sluta med. Tillsammans har vi kraften att förändra och åstadkomma något bra. Allt detta tal som inte längre stämmer överens med verkligheten gör inte M trovärdiga. De är alltför många tunga stenar att bära omkring på.

Nej, det enda hedervärda som M kan göra är faktiskt att redovisa partibidragen. Annars finns det väl en risk för att M blir mutornas parti? Eller? Ska vi betrakta detta som ett sätt att faktiskt legalisera möjligheterna att från olika intressenter få bidrag – legalt? Sen är det upp till oss väljare att fundera över vilka vi vill ska representera oss.

Det hedersamma vore om M redovisar sina partibidrag och inte med en skara vackra ord staplade på varandra försöker få oss att acceptera de enklaste pumpar. Eller där orden som formuleras inte är avsedda till något annat än att få acceptans för ordens smikerhet för öronen. Det är nästan som om orden skulle komma - så där lite från ovan. Självklart kan jag ha fel och det visar sig om M väljer att redovisa partibidragen. För när handlingen uppstår och de åtta frågorna besvaras då ökar också mitt förtroende för att M vill föra en ansvarsfull politik för sina medborgare och väljare.

Bloggat: Alliansfritt – om åtta frågor M måste besvara, Röda berget – om Arkelstens dimråder, Peter Högberg – om Ms kalla fötter,  Martin Moberg på samma tema, Tord Oscarsson presenterar en riktigt intressant historisk lista som vi alla borde fylla på.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 115 andra följare