Nuon-affären och en golfbana

Sommaren i Sverige är fantastisk. Vilka underbara tillgångar som vi har. För de som nu påstår att Vattenfall är illa skött, ni har inte sett hur bolagen sköts i Europa. Vattenfall är ett välskött energibolag – som precis som alla andra bolag – stundtals gör dåliga affärer. Den här gången är problemet att det kommer att kosta oss skattebetalare pengar. Att regeringen inte tidigt försökt att skydda svenska skattebetalare, kan faktiskt ha sina förklaringar. Det kanske helt enkelt inte gick -givet den juridik som omgärdar energibolagen i Europa.

För min del är det upprörande affären inte följts upp. De som var ansvariga för genomförandet av affären har tagit sin del av ansvaret och ett par miljoner med sig. Här kan diskuteras om det var rätt eller inte. Precis som den bonus som alla cheferna verkar få på Vattenfall. Fast det är inte dagens ämne. Dagens ämne fokuserar inte på varför regeringen inte presenterar färdplanen framåt eller hur de tänker rädda situationen. Nej istället försöker jag ta reda på varför affären inträffade.

Reuters skrev om den tekniska delen av affären 23 februari 2009. Av pressmeddelandet framgår strategin bakom köpet.

”Vattenfall’s Josefsson said the deal ”will accelerate the realization of Vattenfall’s strategy to make electricity clean,” as it planned to speed up investment in carbon capture and storage technology and wind power.”

Strategin är direkt spårbar till Vindkraftsintressenternas politiska konceptet om att vindenergin var framtidens port för den gröna elen. Det har aldrig varit Vattenfalls uttalade strategi. Istället kan jag se ett bolag som i sina årsredovisningar – satsar på storskalighet – dvs icke förnybar energi som kol. Däremot har vår regering ett ansvar för energipolitiken och för att politiken genomsyrar strategin i Vattenfall. 

Tidigare har Finansminister Anders Borg uttalat sig om att regeringen inte är ansvarig för affären. Absolut har han rätt – ministerstyre ska inte förekomma. Däremot är regeringen ansvarig för sin förda politik och för sitt ägande av Vattenfall. Av Reuters artikeln kan vi se att regeringen som ansvarig för energipolitiken i allra högsta grad varit delaktiga och lagt upp strategin till affären. Därmed har den nuvarande regeringen ett ansvar för att se till våra skattepengar förvaltas på bästa sätt. Att affären blivit dålig innebär att vi behöver mer information och fakta som skattebetalare. Den strategin som är utlagd har också lett ill en affär i Skottland och frågan är vad den affären kommer att kosta oss om inte något görs.

För det är väl ingen nyhet att Donald Trump har synpunkter på vindkraftsparken som enligt SvD beror på att hans golfbana vid Menie Links har utsikt över den flytande vindkraftsparken. Min fråga är; går det inte att flytta parken ett par kilometer utåt? Bygga lite mindre? Med annan teknik som Donald Trump kan vara med och investera i? Om det nu är det som är problemet? Nu ska jag inte lägga mig i storaffärer. Däremot tar jag mig rätten att fundera om det är därför som  Nuon-affären blivit en stor fråga och det verkar som om svaret är Donald Trump. 

Så jag ger mig ut och tittar lite på förutsättningar för el i Skottland och konstaterar att The guaridan precis har haft en intressant artikel om förnybar energi och påminns om de stora svårigheter som ligger bakom energipolitiken.

”The renewables debate is underpinned by the need to avoid the worst temperature rises, if possible, but is also about energy security, localism and lower costs over the next 30 years, which are all achievable.”

Här har teknikerna en sann utmaning och det är en kompetens som Vattenfall och Sverige har. Det som förvånar mig är den ensidiga satsningen på Vindkraft.  Varför inte tänka lite större? Satsa på något som Donald Trump kan vara med som riskkapitalist och bygga ut.

Självklart har regeringen ansvar för sitt ägandeskap och den förda energipolitik. Inte bara i goda dagar utan även i dagar när det blåser. 

Varför tar inte regeringen ansvar för den förda energipolitiken?

Bloggat: Roger Jönsson, Röda Berget, Göran Johansson (tack göran!), Alliansfritt 

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen

Annonser

En Tolgforsare har sett världen

För ett par timmar sedan närmare bestämt 14.35 påbörjades en presskonferens som kommer att gå till historien. Fram trädde vår försvarsminister Tolgfors för att redogöra för affären kring Saudiarabien. Själv tycker jag att genomgången som förklarade hur allt hänger ihop var bra. Ända fram till dess att han började skylla ifrån sig.

För om Tolgfors nu varit ute på hal is, likt Bambi, då har vi ett problem. Det problemet är inte bara som Westerholm träffande beskriver ett ledarskapsproblem för Tolgfors. Det är ett problem för Alliansen. För jag förutspår att en Tolgforsare sett världen. Det var nämligen ett tal som pekade ut en massa som var med och kanske har han rätt Tolgfors. Kanske var han bambi på hal is och kanske han fortfarande är det.

Krassman menar att Tolgfors kommer att avgå innan måndagen. Det kanske är på det sättet. Men han är inte själv i detta. Därför skulle jag rekommendera alla som nu varit involverade att ta den rätta vägen genom att göra en ordentlig utredning ifrågan. Ytterst är det hur vi än betraktare det vår statsminister Reinfeldt som har ansvaret. Precis som Martin Moberg och Alliansfritt reflekterar över.

Peter Johansson beskriver kort på ett utmärkt sätt vad Tolgfors sa:

  1. FOI hade nånstans runt 2007 mer eller mindre sanktionerade kontakter med Saudiarabien (SA)
  2. Under dessa kontakter trodde SA att FOI erbjöd dem en vapenfabrik, något de inte hade rätt till
  3. Generaldirektören (GD) för FOI stoppade detta och informerade såsmåningom(2010) Tolgfors.
  4. Tolgfors vidtog inga åtgärder.med anledning av det inträffade

Förutom Peters frågor om bland annat Carl Bildt, skulle jag vilja ha svar på det är vilka är ägare till aktierna i bolaget som startades. Varför startades bolaget? Är Carl Bildt involverad isåfall hur? Varför blandar han in Folkpartiet och miljöpartiet? Vad är det han så gärna vill berätta för oss alla?

Så vad är det att göra en Tolgforsare, ja förutom att skylla på andra och inte ta sitt ansvar så handlar det nog om det språk han uppvisar mot journalisterna. Där kan man säga att mitt förtroende för Tolgfors utraderades.

Ny svensk militär-civil Afghanistan-strategi

Ny svensk militär-civil Afghanistan-strategi (Photo credit: bisonblog)

Media: SVT 123FolkbladetVästerbottens folkbladSR 1234DNAb 12345SvD 1234Expr 123

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionen,Bloggar.seNyligen


Arbetsmarknad lokalt och centralt

I vår förening har vi haft en studiecirkel. Det har idag resulterat i en insändare och ett försök att gemensamt samla våra tankar kring arbetsmarknadspolitik. Förhoppningsvis ska det leda till ett gemensamt svar från vår arbetarkommun till partistyrelsen. Det ska bli riktigt spännande att se vad som händer.

Men, arbetsmarknadspolitiken fungerar inte. Hur kommer det sig att arbetsförmedlingen förmedlar praktik och inte arbetstillfällen? Jag skulle förstå det om det handlade om oerfaren arbetskraft. Men till människor som är civilingenjörer? Till människor som har färdiga utbildningar inom vårdyrket? Till forskare som har kompetens? Det visar bara att det som alliansen håller på med just nu är exakt samma fenomen som jag tidigare beskrivet i inlägget – jobba gratis.

Jag skakar på huvudet och funderar på när kom Englands politik till Sverige?

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionen,Bloggar.seNyligen

 

 


Är svaret reglering av politikers agerande och ägarnas kapital?

Just nu sitter jag och lyssnar på Charles Ferguson. Anledningen är Mannheimer&Tengbys program (1.39 in i programmet) som diskuterar dokumentären ”Inside job”. Filmen beskriver effekten av avregleringarna. Det som ledde fram till att bland annat Lehman Brothers konkurs den 15 september 2008. Ansvarig för det som kom att utspelas var vd Richard Fuld. En person som under flera år vägrat lyssna på varningar om bankens riskfyllda verksamhet, i form av högrisklån på fastigheter. Efter kraschen blev Richard Fuld, som under sin tid som vd tjänat miljardbelopp, en symbol för girigheten i New Yorks finanskvarter. Men det blev också ett slags uppvaknande om de problem som skulle kunna spilla över även på ett land som Sverige. Däremot kunde nog ingen förutse hur stora konsekvenserna skulle bli.

Fyra år senare lever vi fortfarande med krisen. Det gör inte de fem som var ansvariga för krisen. Åtminstone enligt dagens radioprogram och dokumentären. Charles Ferguson menar att en del av problemet är en reglering som är för svag i förhållande till vad som pågår. I det här fallet menar Ferguson att ett sådant problem är korruption av myndighetspersoner. Inte bara genom mutor utan också genom andra metoder (som tex aggressiv mobbning).

Vad är då svaret? Lyssna gärna på denna intervju (håll ut den är lite tråkig i början), men det Ferguson menar är att vi måste skapa en reglering som förändrar agerandet. Inte minst ägarnas som i slutändan styr företagets och arbetstagarnas värderingar.

Det här gör mig ännu mer säker på att politiken måste bli tydlig vad gäller vinster i välfärden. Det finns nämligen ingen valfrihet om du är utförsäkrad, sjuk, arbetslös eller för den delen har ett arbete med låg lön. Det är inte heller ditt fel, vilket Röda berget och flera skriver om idag. Istället är det faktisk dags att påbörja resan mot ett samhälle där etik och moral är en förutsättning. Kanske är det som flera skrivit dags att fundera över om det behövs. I det här fallet skulle vi kanske börja med att ha en etikmärkning (ungefär som svanmärkningen) av såväl politiker som företag.

När kommer moderaterna att redovisa sitt partibidrag?


LÄS gärna: MobergRöda berget, HögbergBöhlmarkWesterholm och Andersson

Media (tack peter): DNDN2DN3SvDSvD2SvD3ExpExp2AbAb2Ab3SVTÖstran,

Mer hittar du på NetRootsIntressantSAPPolitometernÖppna kriskommissionenBloggar.seNyligen


Har Bildt hoppat i galen tunna?

 Idag har Kerstin Lundell, journalist och författare till boken ”Affärer i blod och olja. Lundin Petroleum i Afrika” ifrågasatt media och Carl Bilds skuldbeläggande av journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye . Hon ställer frågan – har detta någon koppling till Carl Bildts styrelsearbete i Lundin Petroleums mellan åren 2000 och 2006. 

Måndag den 21 juni 2010 beslutade kammaråklagare Magnus Elving att inleda en förundersökning om misstänkt folkrättsbrott i Sudan under åren 1997 till 2003. Bakgrunden var anklagelser mot bland annat Lundin Petroleum, som fram till 2001 hette Lundin Oil, i den rapport som frivilligorganisationer gjort om oljeutvinningen i Sudan.

I rapporten hävdades det att över 10 000 människor i Unity-provinsen i södra Sudan hade dödats och nästan 200 000 tvingats på flykt under åren 1997-2003. Då skrev Elving i pressmeddelandet att ”finns anledning att anta att brott har förövats och att det kan finnas en svensk anknytning till sådana brott” .

Urban Ahlin, utrikespolitisk talesperson (S), Jan Eliasson
f d utrikesminister (S), Lena Hjelm Wallén f d utrikesminister (S) ställde vid det tillfället tre viktiga frågor;

1). Fick konsortiet, där Lundin Oil (från 2001 Lundin Petroleum) ingick, skydd för sin exploatering av den sudanska regeringens militära styrkor? 
2). Använde sig Lundin Oil av militära transporter eller underlättade företaget satsningar på infrastruktur för regeringens militära operationer? 
3). Kände Carl Bildt och styrelsen för Lundin Oil till den folkfördrivning och de övergrepp som skedde – vilka åtgärder vidtogs i så fall?

Fortfarande saknas sakliga svar på dessa frågor. Däremot tycker jag att det framgår i media att många engagerat sig på olika nivåer och  UD verkar göra sin plikt.

Samtidigt är frågan om vår utrikesminister Carl Bildt behöver lämna fler sakliga och ärliga svar. För visst är det positivt att  det inte har varit några officiella etiopiska uttalanden, förutom från den regeringsman som slog tillbaka ett uttalande från Carl Bildt om att den svenske ambassadören räddat svenskarnas liv. Det är inte utan att jag funderar på om den fråga som Lundell ställer också kräver ett svar.

Svenska journalisterna Martin Schibbye, 30, och Johan Persson, 29.

Media; Expressen, DN,DN1, DN2, SVD, SVD1, Fib

Bloggat; Vill du vara med och donera en summa till advokatkostnaderna tipsar jag dig om insamlingen som hanteras av Reportrar utan gränser.

Intressant: Marin Schibbye, Nyhetspressen om Johan Persson

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.