Om jag kunde ge tröst till de drabbade

Det är fruktansvärt det som hänt i Norge. Fruktansvärt för att det kom så oväntat och för att makten att göra något var så pass liten. Finns det någonsin något passande att säga i en sådan här situation. Jag letar och hittar ett citat från Victor Frankl. Du kommer att förstå vem han var när du läser dessa rader.

Vi som levde i koncentrationslägren

minns dem som gick runt

och tröstade andra,

gav bort sin sista bit bröd.

De kanske inte var så många,

men de är ett bevis

på att allt kan tas ifrån en människa

utom en sak: friheten att välja attityd

i varje given situation.

Det är kanske inte de stora handlingarna som hjälper. Frågan är vilken attityd väljer du? Kanske väljer du som jag att förespråka ett öppet och tolerant samhälle. Ett samhälle där vi respekterar varandra och tillåter varandra att växa.

För varje drabbad familj - en god handling

Westerholm sammanfattar bloggarna; Roger Jönsson som bjuder på dessa länkar: Röda berget ger sin bild av Utöya. Sebastians tankar saknar ord för det som har hänt samt om händelserna på Utöya.. Tokmoderaten skriver också om detta. Peter Andersson om den norska katastrofen, länkväggen från Peter Högberg Anna Troberg  om prövningens stund för det öppna samhället, Kent Persson om sorg och medkänsla,

Fler blogginlägg på Öppna kriskommissionenNetrootsPolitometernBloggar.s
e

Intressant från Peter: 

Länkar från Martin: NRK 123456Aftenposten 1234VG 12345SVT 1234567Nyheterna 12345GPHufvudstadsbladetHDDN 1234SvD 1234Ab 12345Expr 123456



Lämna en kommentar