Frihet och konst

Det är den 15 maj 2012, dagen efter att twitter-kriget bröt ut. Det kallades till att början med en twitter-anka som snart kom att få en oanad omfattning. Många ansåg att det var en fortsättning av de lögner som serverats under en längre tid. För mig var det en alldeles vanlig tisdag och jag arbetade. Twitter-kontot sände ut meddelanden varje sekund och jag kunde följa vad som hände. Reinfeldts uttalande var gjort och jag var en matt bloggare.

Kanske skulle det kunna låta på det här sättet när nu berättelserna i programkommissionen ska börjar ta sin form med hjälp av duktiga och begåvade skribenter. För mig började det för en massa år sedan. Nå – inte med att vara en begåvad skribent – snarare med lusten att skriva. Det var samma sak var jag en var. En bok i handen och så gärna pennor. Pennor i alla dess former och gärna ett vit ark. Ett vit ark som bara skulle fyllas med något.

Eller ett dansgolv fyllas med olika former av – ja ni vet steg. Vad de nu hette. Eller målningen. Att skapa något var viktigt. Att ge hopp ännu viktigare. Tidigt formade vi en grupp på gården hemma och vi startade en tidning. En tidning som kom ut i hela två exemplar. Men den uppfyllde alla kraven. Fortfarande idag kan jag känna en stolthet över att vi lyckades och samtidigt en belåtenhet över att slippa vara redaktör för resten av livet.

Isarna har brutit upp och vi befinner oss i ett Sverige som är i ett moraliskt förfall. Åldringsproblemen är olösliga – precis som de var en gång förr. Kanske det egentligen handlar om att ingen av oss vill ta ut vår dödlighet i förskott? Valfriheten har blivit ett slags påminnelse-ok som vi bär omkring. En skylt som säger – vi kommer alla att bli gamla. Se så många som redan är det.

Vi är offer för en marknad där vi faktiskt agerar som konsumenter. Inte särskilt rationella – men vi  vill alla undvika att till varje pris bli lurade. Ändå blir vi det och i detta ligger människans bräcklighet. I just lusten. Ja – den oändliga lusten att vilja vara en vinnare.

Därför har vi ett moraliskt förfall. Till detta kommer massarbetslösheten coh att Reinfeldt inte klarade SVD:s faktakoll. Därför tycker jag att det är viktigt, precis som Ulf Bjereld utrycker det att uttalandet klargörs.

Så låt ordet flöda fritt. Släpp fram människor och låt dem under ansvar växa. Ett bra initiativ – programkommissionen! Vi ser fram emot nya litterära essäer och beskrivningar om vårt samhälle. Men glöm inte att i allt detta ligger vårt samhälles förfall. Det går fort – när och om man blir fartblind.

Läs mer på : Peter Högberg, Martin Moberg,Marika Lindgren Åsbrink , Programkommissionen

Mer hittar du på NetRoots, Intressant, SAP, Politometern, Öppna kriskommissionen, Bloggar.se, Nyligen

Twitter-anka, karriär, krig och allt vad vi nu upplever händer.

 

---